Matens hållbarhet

Etiketter

Mat

Jag har redan räknat på hur mycket mat vi behöver. Jag har också gett mig in på det för mig okända området med vilken mat vi bör äta , framförallt med tanke på bristsjukdomar.

Nu ska jag försöka ge mig in på hållbarhet.

Jag skulle kunna fokusera helt och hållet på lång hållbarhet. I händelse av en kris äter man vad som helst, men om det inte blir någon kris vill vi ändå kunna äta av maten för att hela tiden byta ut den och därmed hålla den så färsk som möjligt. Det här gör att det måste bli en avvägning. Lång hållbarhet och mat vi normalt äter.

Till att börja med så är det bäst före datum man hittar på matförpackningar bara ett datum där man garanterar att konsistens, näringsvärde etc stämmer med vad leverantören påstår. Maten är i princip alltid bra efter detta datum, om den förvaras rätt! Däremot kan den ha ett lägre näringsvärde, förlora smak eller se annorlunda ut.

Så här skriver Livsmedelsverket om Bäst före dag och Sista Förbrukningsdag.

Bäst före-dag

Livsmedel märkta med bäst före-dag ska hålla ytterligare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Det är säljarens ansvar att produkten är av fullgod kvalitet.

Sedan finns det även Sista förbrukningsdag, där maten kan vara skadlig efter utgånget datum. Detta används normalt till viss färskmat.

Sista förbrukningsdag

Märkningen sista förbrukningsdag handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen ska användas för livsmedel som lätt förstörs av mikroorganismer och där lagringstiden kan bidra till att ett livsmedel kan bli hälsoskadligt trots att det förvaras enligt förpackningens anvisning. Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag anses alltså inte vara säkra att äta efter att sista förbrukningsdag har passerats. Därför får inte sådana livsmedel efter det datumet varken säljas eller ges bort.

Lång hållbarhet gör det lättare att planera

Ost är ett typiskt exempel på längre hållbarhet än vad Bäst före datumet säger, men med ändrad smak och konsistens. Ost har oftast ett satt Bäst Före Datum på en månad. Men om man låter den ligga kvar i sin förpackning så lagras den och får en helt annan konsistens och smak. Den är dock i allra högsta grad ätbar.
Jag har ost som passerat bäst före med ett halvår och det är inga som helst problem att äta, om man nu gillar lagrad ost vill säga.

Vad vi människor gjort genom dom årtusenden vi funnits är att lukta, smaka och känna på saker för att se om dom är ätbara. Det funkar fortfarande, även om vårat lukt- och smaksinne tillbakabildats en del sedan stenåldern.
Smakar maten dåligt, luktar illa eller känns konstig. Ät inte!

Grunderna

-Först av allt, är en förpackning oöppnad är hållbarheten mycket bättre än vad det är i en öppnad förpackning.
-Är en förpackning skadad kan även innehållet vara skadat. En konservburk med en buckla kan ha fått det skyddande skiktet på insidan förstört, vilket innebär att burken kan ha börjat rosta. Burken kan även ha börjat ta in luft och innehållet börjat ruttna.
-En förpackning som förvarats fel kan vara otjänlig som föda, typiskt om man förvarat den i solljus eller stark värme. En fryst konserv kan vara spräckt och bör kontrolleras.
-Konserver och torrmat ska förvaras mörkt, torrt och svalt för att klara sig länge.

Sedan måste man också förvara mat så att skadedjur inte förstör maten. Det innebär att det ska vara i förpackningar som gör det svårt eller omöjligt för till exempel råttor att komma åt maten.

Först till några saker som håller för evigt!

HONUNG
Ren honung är lika hållbar som den är god, den håller för evigt eftersom honungen i sig är bakteriedödande. Honungen kan ändra färg eller kristallisera med tiden, men den blir inte dålig för det.
Hålla den fräsch: Förvaras svalt, mörkt och i en väl tillsluten behållare. Återställa kristalliserad honung gör man genom att placera den öppnade burken i varmt vatten och röra om tills den är upplöst.

RIS
Vitt, jasmin och basmatiris har alla en obegränsad hållbarhet vid förvaring fri från föroreningar.
Undantaget: brunt ris. Tack vare dess högre oljeinnehåll, kommer det inte att hålla lika länge.
Hålla den fräsch: Förvaras i ett svalt och torrt utrymme. Efter öppnad förpackning flyttas riset till en förseglad lufttät behållare eller placera originalförpackningen i en återförslutningsbar påse.

SOCKER
Vitt, brunt eller pulveriserat socker förstörs aldrig eftersom det motverkar bakterietillväxt. Den verkliga utmaningen är att förhindra den från att bli en stenhård klump.
Hålla den fräsch: Förvara socker på en sval och torr plats. För att förhindra att socker klumpar sig, placera det i en lufttät behållare eller plastpåse.

STARKSPRIT
Destillerad sprit som vodka, rom, whisky, gin, tequila och liknande förstörs inte, även efter öppnandet håller den sig hur länge som helst. Smaken och aromen kan blekna gradvis, men det tar åratal innan du märker det.
Hålla den fräsch: Förvaras på en sval och mörkt plats, inte i direkt värme och solljus. Håll flaskan ordentligt stängd när den inte används.

Rent vaniljextrakt
Ja, det är dyrare än den artificiellt tillverkade kopian. Men rent vaniljextrakt håller för evigt.
Hålla den fräsch: Förvaras på en sval och mörk plats i en väl tillsluten behållare.

DESTILLERAd vitvinsvinäger
Fungerar att använda till både mat och sallader. Håller en livstid
Hålla den fräsch: Förvaras på en sval och mörk plats i en väl tillsluten behållare.

MAJSSTÄRKELSE
Används som förtjockning till såser etc. Får den bara vara torr klarar den sig hur länge som helst.
Hålla den fräsch: Förvaras på en sval och mörk plats i en väl tillsluten behållare.

SALT
Salt är en smakförstärkare som vi dessutom måste få i oss för att må bra. Håller för evigt. Det lustiga är att det finns ett bäst före datum på en vara som troligen är flera miljoner år gammal.
Hålla den fräsch: Förvaras svalt och torrt.

CHOKLAD
Speciellt dom mörkare sorterna har mycket bra hållbarhet. Dom kan bli vita på utsidan eftersom kakaofettet rör sig om chokladen blir för varm och ligger för länge, men är helt ofarligt. Men smälter man chokladen går det tillbaka. Dock kan gammal choklad kännas torr när man äter den.
Hålla den fräsch: Förvaras på en sval och mörkt plats, inte i direkt värme och solljus.

BÖNOR
Många sorters torkade bönor har mycket lång hållbarhet, men det gäller främst dom som har låg fetthalt. 30+ år skulle jag vilja påstå. Vita, bruna, bondbönor mfl ligger på ca 1,5% fetthalt och håller därför väldigt länge.
Däremot har bönor med hög fetthalt en förmåga att härskna, tex sojabönor klarar sig inte något vidare bra.
Hålla den fräsch: Förvaras på en sval och mörkt plats, inte i direkt värme och solljus.

I skafferiet

Anledningen till att jag nu bara tar upp skafferiet är att det är mat som är lätt att lagra länge. Kyl och frysvaror håller bara tills det blir ett längre strömavbrott och är därför inget jag skulle fokusera på att lagra.

Vara	Hållbarhet
Salt	Oändlig hållbarhet
Ris	Oändlig hållbarhet
Råris	6 månader
Pasta	3 år
Musli och flingor	1 år
Havregryn	1 år
Mjöl	1 år
Potatismos (pulver)	18 månader
Torrjäst	3 månader
Soja	3 år
Vinäger	Oändlig hållbarhet
Torrmjölk	1 år
Hårdbröd	5 år
Pulverkaffe	1 år
Bönor, ärtor (torkade)	1 år
Bönor, ärtor, majs (konserv)	2-5 år
Ansjovis (konserv)	18 mån
Fisk, skaldjur (konserv)	2-5 år
Tomatsoppa (konserv)	12-18 mån
Andra soppor (konserv)	2-5 år
Konserverad frukt	12-18 mån
Torkad frukt	6-12 mån
Honung	Oändlig hållbarhet
Socker	Oändlig hållbarhet
Mörk choklad	2 år (oändlig)
Mjölkchoklad	1 år
matolja	2 år
Kryddor (hela)	4 år
Kryddor (torkade blad)	1-3 år
Kryddor (malda)	3-4 år
Popcorn (ej poppade)	2 år
Sylt	2 år eft bäst före
Krossade tomater (i tetra)	3 år eft bäst före
Surströmming	4 år eft bäst före
Kranvatten	6 månader
Ägg	1 månad. 3-6 månader i kyl. Använd luktsinnet.

Det här är en lista som på inget sätt är fullständig, det finns helt enkelt för många matvaror att ta ställning till. Det är egentligen bara exempel på hållbarhet för olika matvaror och då med märkdatum.

 

Exakt vad vi borde ha i förrådet vet jag inte i dagsläget. Det är många parametrar att ta ställning till och vi återkommer hela tiden till att det ska vara något vi äter normalt.
Fiskbullar lär ligga bra till som ett exempel.

Jag lär återkomma till detta ämne fler gånger.

 

Rapport om matbrist på Gotland

Etiketter

Mat, Prepper

Jag vill slå ett slag för en relativt nyutkommen rapport som handlar om mattillgången på Gotland i händelse av en kris.

Upplägget till rapporten är ett scenario där alla transporter till och från Gotland stoppas av någon anledning. Man har där också tänkt sig att det finns drivmedel i lager.

Om detta skulle hända har man mat för 2 veckor! Detta på en plats som har mycket matproduktion. Går man ett steg längre och tänker sig att Sverige blir avstängt av någon orsak kommer vi inte att ha mat för 2 veckor, och vi har inga drivmedelsförråd heller att tala om. Dessutom finns det inga direktiv om att försvar och blåljus ska ha förtur på drivmedel (inte sist jag kollade i alla fall)

Gotland är en ö som garanterat kommer att bli indraget om det blir ofred i Östersjön. Dom om några behöver lägga upp lager för att klara sig om det brakar lös. Deras fördel är att det är lätt att odla på den ön, med ett gynnsamt klimat vilket också minskar behovet av värme till bostäder.

Sverige och därmed också Gotland har alltför länge varit under inflytande av dysfunktionella politiker och påtryckare i form av Svenska Freds, djurrättsgrupper och diverse vänstergrupper som anser att inget försvar och inga förberedelser är av godo. Det är bara av godo för dom som vill oss illa!

Här finns rapporten att läsa i sin helhet!

Real Turmat, av äldre modell

Etiketter

Mat, Prepper

Frystorkad mat är bra på många sätt och Real Turmat är nog den bästa av dom alla, om man nu inte ska ta med priset. Den är ruskigt dyr, vilket gjorde att påsarna blev liggande, länge!
För att slå ett slag för denna frystorkade mat så är den bra kryddad, konsistensen är bra och det är rejält med mat i påsarna. Jag har testat rätt många olika sorters frystorkad mat och mina ögon vinner Real Turmat. Och nej, jag får inte betalt för att skriva detta. Det är min alldeles subjektiva bedömning.

Just denna påse är tillverkad 2006 och bäst före datum var augusti 2011. Den gick alltså ut för mer än fem år sedan. Eftersom jag har räknat och tittat på att spara mat för att ha i händelse av kris var jag bara tvungen att testa denna påse. Jag gjorde som man ska, öppnade påsen hällde i 3,5dl hett vatten och väntade i 5 minuter.
Inga som helst problem. Smakade som det skulle, möjligen var kycklingbitarna hårdare än normalt, men jag är osäker på det.

Sedan väntade jag 4 timmar vilket brukar vara det normala för mig när jag råkat ut för matförgiftning. Ja, jag har testat det alltför många gånger! Nu har det gått ett och ett halvt dygn och jag är fortfarande inte sjuk.

Är det då farligt att äta så gammal mat är väl den naturliga frågan? Svaret är: det beror på!

I det här fallet var maten frystorkad och vakuumförpackad. Det fanns inget hål i påsen eftersom den fortfarande var vakuumförpackad. Det innebär att inga bakterier har tagit sig in i förpackningen och kunnat förstöra innehållet. Hade påsen inte varit tät hade jag inte ätit av den. Däremot lär näringsvärdet kunna vara sämre.

Jag anser mig inte tagit några risker i det här fallet. Risken att jag skulle bli sjuk av påsens innehåll såg jag som minimal. Men så behöver det givetvis inte alltid vara. Men just frystorkat och för all del konserver är relativt ofarliga att äta långt efter att bäst före datumet har passerats.

Torrvaror som mjöl, musli och liknande kan däremot smaka rätt illa om det har legat för länge. Dom har ofta rätt dåliga förpackningar av papper som gör att fukt kan vandra fram och tillbaka.

Tidigare i veckan öppnade jag en burk med ananasringar vars bäst före datum var i augusti 2015. Det jag kollade efter var missfärgningar i burken och om det smakade metall. Men inte heller här kunde jag hitta några som helst problem med maten.

Anledningen att jag nu äter gammal mat är inte för att härda magen eller testa vad som går att äta. Jag gör det helt enkelt eftersom jag håller på att se över vårat matförråd och insåg hur mycket som har blivit ”gammalt”. Bättre att testa att äta än att slänga resonerar jag och stoppar därför i mig maten. Min dotter bjuder jag däremot inte på det här, hon får ny och fräsch mat istället.

 

 

Nyttig mat?

Etiketter

Mat

När jag skrev om hur mycket mat man behöver gick jag inte in på vilken mat det handlar om. Det gör jag inte heller denna gång eftersom jag inte kommit dit, ännu.

Jag försöker nu förstå vad jag behöver äta för att hålla mig frisk och stark. Mängden energi tog jag som sagt upp tidigare (1 350 000 kcal för 3 personer under 6 månader)

Vad behöver vi lagra?

Till att börja med måste man under en sådan lång tidsperiod se till att man får i sig nödvändiga vitaminer och mineraler. Man får detta normalt genom maten som man äter. Men i fallet att lagra stora mängder mat kan man lätt stirra sig blind på energiinnehåll. Det innebär i så fall att man drabbas av bristsjukdomar som kan leda till svåra sjukdomar, eller värre.
Därför skriver jag nu om RDI av vitaminer & mineraler.

RDI av vitaminer & mineraler

RDI står för Rekommenderat Dagligt Intag. Detta RDI-värde talar om för oss hur mycket vi behöver av respektive vitamin eller mineral för att vi ska få tillräckliga doser. Rekommendationerna kommer från Nordiska ministerrådet. Det är dessa näringsrekommendationer som Livsmedelsverket sedan utgår från när de ger ut information om hur mycket vi behöver av de olika näringsämnena.

RDI kan skilja sig lite beroende på ålder och kön, men också andra faktorer kan spela in. Tex sjukdomar eller graviditet kommer att ändra förutsättningarna.
Nedan följer en tabell över RDI-värdena som gäller för friska vuxna män och kvinnor i Norden.

 

Mineral	RDI kvinnor	RDI män	Risker vid Brist
Kalcium	800 mg	800 mg	Brist på kalcium kan orsaka tillväxthämning och osteoporos.
Fosfor	600 mg	600 mg	Brist kan leda till urkalkning av skelettet, försämra njurfunktionen och ge nerv- och muskelproblem.
Magnesium	280 mg	280 mg	Brist på magnesium kan ge hämmad tillväxt, beteendestörningar och störningar i hjärtfunktionen. Även muskelsvaghet och kramp kan vara symptom på magnesiumbrist.
Kalium	3,1 g	3,5 g	Kaliumbrist leder till trötthet, muskelsvaghet och rubbningar av hjärtrytmen. Kaliumbrist kan även leda till depression och förvirring.
Järn	15 (91) mg	9 mg	Om järnförråden töms får man så småningom blodbrist, så kallad järnbristanemi. Det finns då inte längre tillräckligt med järn för att bilda hemoglobin. Typiska symtom vid blodbrist är att man blir blek, trött, andfådd och får nedsatt immunförsvar. Allvarlig järnbrist hos barn kan påverka den mentala utvecklingen.
Zink	7 mg	9 mg	Brist på zink hos barn ger tillväxthämning och störd utveckling. Brist hos vuxna ger hudförändringar, försämrad sårläkning och försämrad aptit.
Jod	150 mikrogram	150 mikrogram	Brist leder till struma, förstoring av sköldkörteln
Selen	50 mikrogram	60 mikrogram	Allvarlig brist på selen kan till exempel leda till hjärtmuskelförändringar. Finns studier som indikerar att en otillräcklig selenstatus är förknippad med ökad risk för vissa cancerformer.
Koppar	0,9 mg	0,9 mg	Brist på koppar kan ge anemi (blodbrist), och störd benbildning hos barn, liksom störd hjärnfunktion hos vuxna.

 

Vitamin	RDI kvinnor	RDI män	Risker Vid brist
Vitamin A	700 RE1	900 RE1	Lindrig brist kan ge nattblindhet och allvarlig brist ger nedsatt motståndskraft mot infektioner. Brist på vitamin A under graviditet kan ge allvarliga skador hos barnet.
Vitamin D	10 mikrogram	10 mikrogram	Brist på vitamin D kan orsaka rakit, ”engelska sjukan”. Brist ger allmän muskelsvaghet, smärtor i kroppen samt  ökad risk att drabbas av frakturer. D-vitamin verkar också motverka vissa sorters cancer och neurologiska sjukdomar.
Vitamin E	8 mg	10 mg	Vitamin E är en antioxidant som bland annat skyddar våra vävnader genom att förhindra att de fleromättade fettsyrorna som bygger upp membranen bryts ner.
Tiamin	1,1 mg	1,4 mg	Allvarlig brist ger nervsjukdomen beriberi.
Riboflavin	1,3 mg	1,7 mg	Kan ge slemhinne- och hudförändringar.
Niacin	15 NE2	18 NE2	Allvarlig brist på niacin ger hudsjukdomen pellagra.
Vitamin B6	1,2 mg	1,5 mg	Har betydelse för exempelvis nervernas funktion. Brist kan ge hudförändringar runt mun, näsa och ögon, kramper och anemi, alltså blodbrist.
Folat	300 (4003) mikrogram	300 mikrogram	Brist på folat/folsyra ger blodbrist, det vill säga anemi, eftersom kroppen inte kan tillverka röda blodkroppar på rätt sätt.
Vitamin B12	2 mikrogram	2 mikrogram	Allvarlig brist kan ge perniciös anemi, alltså blodbrist, och neurologiska symtom. Brist på b12 kan vara en av orsakerna till Alzheimers. Vitamin B12, kobalamin, behövs bland annat för cellernas ämnesomsättning och för bildningen av blodkroppar. Det är också nödvändigt för nervsystemets funktion.
Vitamin C	75 mg	75 mg	Lindrig brist kan ge trötthet, svaghet och irritation. Allvarlig brist kan i sällsynta fall ge skörbjugg, en sjukdom med symtom som inflammationer i tandköttet, försämrad sårläkning och infektionskänslighet.

1. RE står för retinolekvivalenter
2. NE står för niacinekvivalenter
3. Kvinnor i fertil ålder rekommenderas ett högre intag av folat på 400 mikrogram/dag.

All data i tabellerna kommer från Livsmedelsverket där det finns mycket mer att läsa. Kroppen har också en förmåga att lagra vissa ämnen, tex kan kroppen klara sig flera år på lagret av Vitamin B12, därför tror inte veganer att B12-brist är ett problem. Bristerna dyker upp långt senare.

En annan sak är D-vitamin som vi kan ta upp från solljus. Det gäller dom månader utan (r) i namnet. Alltså Maj, Juni, Juli och Augusti.
Det gäller alltså att vara ute i solen under sommaren. Riskerna med hudcancer ska man inte förglömma, även om riskerna med D-vitaminbrist totalt sett är större.
Sola med förstånd!

Var finns det nyttiga?

Med tanke på att det är många olika mineraler och vitaminer vi behöver få i oss gäller det att veta var man finner dessa ämnen. Att lägga upp en matsedel för att hålla sig frisk är viktigare än att hålla sig mätt, i längden…

Mineral	Hur får vi i oss….
Kalcium	Kalcium finns i de flesta livsmedel, men de bästa källorna är mjölkprodukter och fisk.
Fosfor	Fosfor finns främst i proteinrika livsmedel. I mejeriprodukter som mjölk och ost, i kött och baljväxter.
Magnesium	Magnesium finns främst i baljväxter, bladgrönsaker, fullkornsprodukter, kött, fisk och skaldjur. Vi får också i oss magnesium genom vattnet vi dricker, framförallt i kommuner med hårt vatten.
Kalium	De viktigaste kaliumkällorna i kosten är mjölkprodukter, potatis, frukt och grönsaker.
Järn	Järn finns främst i inälvs- och blodmat som lever och blodpudding. Det finns även i kött, fisk, ägg och vegetabiliska livsmedel som till exempel fullkornsprodukter, spenat, bananer och persikor. Järn i grönsaker har kroppen svårare för att ta upp.
Zink	Kött, mejeriprodukter, fullkornsprodukter och inälvsmat är bra källor till zink. Upptaget av zink underlättas av animaliska proteiner. Även musslor, ost och nötter är rika på zink.
Jod	Fisk, skaldjur och ägg innehåller mycket jod. Joderat koksalt är en annan viktig jodkälla. På förpackningen står det om saltet innehåller jod. (OT: jod hindrar sköldkörteln att ta upp radioaktiv strålning, därav jodtabletter. Äldre än 40 år klarar ändå)
Selen	Selen finns i nästan all mat men halterna varierar. Sverige har selenfattig jordmån och vegetabilier odlade i Sverige är fattiga på selen. De livsmedel som innehåller mest selen är fisk, inälvsmat, mjölk och ost. Även ägg innehåller selen men i lägre halter.
Koppar	Koppar finns i alla livsmedel men högst halter finns i lever och inälvsmat, skaldjur, nötter och kakao. Mer måttliga halter finns i kött, fisk, grönsaker och spannmål. Vi får även i oss koppar genom dricksvattnet.

 

Vitamin	Hur får vi i oss…
Vitamin A	Det finns stora mängder vitamin A i inälvsmat, främst lever. Bra källor är även matfett, ost och ägg. Grönsaker och rotfrukter innehåller karotenoider, till exempel beta-karoten, som kan omvandlas till vitamin A i kroppen om det behövs.
Vitamin D	Vi får i oss vitaminet på två sätt: dels via maten, dels bildas vitamin D i huden när vi är ute i solen. Månader utan bokstaven R ger oss möjlighet att bilda D-vitamin av solljus. Vitamin D i mat får vi främst i oss från fisk till exempel innehåller lax, sill, makrill, abborre, och gös mycket vitamin D. Ägg och kött innehåller också en del vitamin D.
Vitamin E	Vitamin E finns framför allt i frön och vegetabiliska oljor, margarin, vetegroddar, gröna bladväxter, avokado, fullkornsprodukter, ägg och mjölk. (margarin är inte människoföda)
Tiamin	Bra källor till tiamin är fläskkött, inälvsmat, bönor, ärtor, sparris och spannmål.
Riboflavin	Kött, fågel, ägg, inälvsmat och korv är goda källor. Mjölk och mjölkprodukter innehåller också riboflavin. Även baljväxter, gröna bladgrönsaker och fullkornsprodukter innehåller riboflavin.
Niacin	Högst halter finns i kyckling, fisk och kött men även jordnötter, hårt bröd och spannmål innehåller lite högre halter av niacin.
Vitamin B6	Högst halter av vitamin B6 finns i animaliska livsmedel som kött, fågel, korv, ägg och mjölkprodukter. Men även potatis, spannmål, bär och matbröd är goda källor till vitamin B6. Vitamin B6 finns också i till exempel baljväxter, gröna bladgrönsaker, bröd och andra fullkornsprodukter, potatis, frukt, bär, mandel, vetegroddar och sesamfrön.
Folat	De bästa naturliga källorna till folat är lever, mörkgröna bladgrönsaker och olika slag av kål, bönor, kikärter, linser, frukt och bär. Även fullkornsprodukter, filmjölk och yoghurt innehåller förhållandevis mycket folat.
Vitamin B12	Vitamin B12 finns främst i animaliska livsmedel som fisk, kött, skaldjur, ägg, lever, mjölk och ost. Fermenterade produkter, alltså jästa eller mjölksyrade, kan innehålla lite vitamin B12. Våra kroppar kan inte ta upp den vegetabiliska formen av B12!
Vitamin C	Vitamin C finns i de flesta grönsaker, bär och framförallt citrusfrukter. Inte att förglömma, granskott.

Som det går att utröna från tabellerna ovan så är kött, fisk och mejeriprodukter extremt viktigt att äta för att vi ska få i oss rätt mängder av vitaminer och mineraler.
I princip får man i sig allt man behöver genom att äta mejeriprodukter, fisk och kött (helst inälvsmat).

Det enda som då återstår är ett tillskott på C-vitamin, askorbinsyra i storpack med andra ord! Askorbinsyra är C-vitamin.
Till exempel kostar 1 kg askorbinsyra 296:- på Borgeby Kryddgård. RDI är 75mg men man klarar sig på så lite som 10mg. Alltså ca ett år för 3 personer vid minimidos.

För att återgå till kosten så är det alltså LCHF som gäller om man ska få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Tvärtemot vad veganrörelsen påstår. Som jag skrivit ett flertal gånger tidigare så är det inte naturligt att vara vegan. Det är en välfärdsideologi.

Men nu blir det mer om näring. Rättare sagt om kolhydrater, proteiner och fett.

1 gram protein innehåller 4 kcal.
1 gram kolhydrater innehåller 4 kcal.
1 gram fett innehåller 9 kcal.
1 gram alkohol innehåller 7 kcal.

Kolhydrater

Kolhydrater är ett samlingsnamn för mat som innehåller stärkelse, kostfiber eller olika sockerarter. I kroppen bryts kolhydrater ned till glukos. Glukos behövs som energi till cellerna och till hjärnan.

Det finns kolhydrater i många livsmedel, men du får i dig mest kolhydrater från potatis, bröd, pasta, mjöl, gryn, frukt, baljväxter och grönsaker.

Till detta ska man lägga till att dom flesta kolhydratrika livsmedlen är lätta att lagra. Ris, mjöl, pasta etc har mycket lång hållbarhet.
Men, det finns alltid ett men! Kroppen kan bilda sitt eget glukos! Vi behöver egentligen inte äta vare sig ris, bröd, pasta eller potatis.

Kroppen kan tillverka glykos och ketoner själv så mycket den behöver (konverterar protein och fett). Dock får man se till att man får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler på andra sätt. Inälvsmat, fisk och mejeriprodukter är där det viktigaste. Ägg har det mesta man behöver förutom c-vitamin.

Men eftersom kolhydrater är energi som dessutom är lätt att lagra så ska man inte välja bort kolhydrater, tvärtom. Det är bara inte lika viktigt att få i sig som en del tror.

Proteiner

Protein är det viktigaste näringsämnet att få i sig. Ordet protein kommer från det grekiska ordet ”protos” som betyder ”det viktigaste” eller ”det första”.

Proteiner hittar man främst i kött, fisk, fågel, mejeriprodukter och ägg. Men även vissa baljväxter och nötter är rika på proteiner. Proteiner behövs för att bygga upp muskler och används i alla vävnader.

Protein ger också en mättnadskänsla som inte kolhydrater uppnår. Man är alltså mätt längre om man äter mycket proteiner istället för kolhydrater. Det är en av orsakerna till att LCHF fungerar bra vid viktminskning (en annan är att det krävs mycket mer energi för att omvandla protein till kroppsfett än vad det behövs för att omvandla kolhydrater till fett. Fett gör inte folk feta, det är socker som är boven)

Proteinets funktioner:
• Kroppens byggsten – Att underhålla muskler, hår, hud, naglar och andra vävnader och organ som lever, njurar, tarmar m.m.
• Att bibehålla immunförsvaret – Blir du ofta sjuk kan detta vara kopplat till lågt intag av protein.
• Hormoner – Flera viktiga hormoner består av protein b.la. insulin.
• Hemoglobin – Hemoglobinet som finns i våra röda blodkroppar är uppbyggt av protein, vilket är till för att transportera ut syre i kroppen.
• Enzymer – Enzymer består av protein och utan dessa stannar ämnesomsättningen.
• Bränsle – Om vi inte äter tillräckligt av de andra näringsämnena använder kroppen protein som bränsle. Äter vi lite, oregelbundet eller inget alls bryter kroppen ner muskler och använder detta till bränsle.

Fett

Fett är ett mycket energigivande näringsämne. Men det är viktigt att vi får i oss rätt sorts fett när vi äter och det finns 3 olika grupper av fett, mättat fett, enkelomättat fett och fleromättat fett. Fett innehåller mer kalorier än protein och kolhydrater, 9,3 Kcal per gram fett, dvs mer än dubbelt så mycket som protein.

Varför ska jag äta fett?
• Medverkar till upptag av fettlösliga ämnen ex fettlösliga vitaminer.
• Viktig energikälla.
• Viktig byggsten för cellmembraner, nerver. Hjärnan består exempelvis av 70% fett…
• Fett behövs för tillverkning av könshormoner.
• Stimulerar fettförbränning.

Olika sorters fetter:
Här bör man givetvis ha koll på vilka fetter som är nyttiga och onyttiga. Det finns en lista att här, där man försökt skriva ner härdade fetter (som inte är nyttiga)

Mättat fett (hård konsistens)
Mättat fett är i regel ej bra för hälsan med undantag av kokosfett och mejerifett.
• Kokosfett (laurinsyra) – Positivt för hjärta och kärl.
• Grisfett (palmitinsyra) – Negativt för hjärta och kärl.
• Kofett (stearinsyra) – Neutralt för hjärta och kärl.
• Mejerifett (blandade fettsyror) – Neutralt för hjärta och kärl.

Enkelomättat fett (trögflytande konsistens)
Enkelomättade fettsyror är bra för hälsan.
• Palmitoljesyra (omega-7) – Förekommer oftast i mindre mängder i olika livsmedel.
• Oljesyra (omega-9) – Förekommer rikligt i olivolja, rapsolja, mandlar, hasselnötter och avokado.

Fleromättat fett (flytande)
Fleromättade fettsyror är mycket positiva för hälsan de är bl.a. bra mot hjärt/kärlsjukomar, reumatism, akne, psoriasis och eksem. Dessa fetter är essentiella dvs livsnödvändiga och kroppen kan inte bilda dessa syror utan de måste vi få i oss via maten.
• Omega-3 (linolensyra, essentiell fettsyra) – Förekommer bl.a. i fet fisk, valnötter, linfrö.
• Omega-6 (linolsyra, essentiell fettsyra) – Förekommer bl.a. i vegetabiliska oljor.

Transfetter, (=delvis härdat eller härdat fett)
Transfetter bildas när flytande oljor härdas på kemisk väg. Alltså från omättade fettsyror till mättade eller delvis mättade, och ofta stoppar man härdningsprocessen mitt i för att få rätt konsistens. Transfett är inte alls bra för hälsan! Det sänker det goda HDL kolesterolet och höjer det onda LDL kolesterolet, vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

SÅ!

Jag vet nu hur mycket vi behöver och har också en aning om vad vi behöver. Det som återstår, är vad som går att lagra och hur länge det går att lagra.

PS. det finns en uppsjö av tyckande och tänkande när det handlar om mat. Allt från dom som äter stenålderskost till dom som inbillar sig att vegankost är naturligt. Vad jag gått efter är till stor del livsmedelsverkets rekommendationer (även om jag anser att dom är ute och cyklar rätt ofta). Jag är själv ingen expert på det här området utan måste ta in information där jag finner den, med andra ord kan det vara fel eller finnas olika åsikter i den stora världen.

 

 

Hur mycket mat behöver vi?

Etiketter

Mat

Det här var tanken att bli ett långt inlägg. Men man ska inte lägga ut långa inlägg på nätet. Dessutom tar det tid att ta in allt vilket gör att jag får dela upp det i flera delar.

Hur mycket mat behöver vi lagra? 

I Sverige säger MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) att vi bör ha mat för 72 timmar (3 dagar) i vårat hem. I Tyskland gick man ut och sa till folk att dom skulle ha mat för 10 dagar hemma.
Även i Finland har man sagt åt folk att bunkra upp mat, dock vet jag inte vilken tidshorisont dom satt upp.

Jag tror att jag tidigare skrivit att 72 timmar kommer från USA, det ska vara den genomsnittliga tiden tills hjälp normalt anländer. Men det kan vara så att 72 timmar kommer från Kanada. Det lär i så fall vara den tid det tar innan strålningen minskat så pass mycket att man kan förflytta sig efter ett kärnvapenanfall.

Oavsett vilket är rådet från MSB inte mycket att hurra för. 3 dygn är ingenting när/om matleveranserna uteblir. Man klarar sig 3 dagar helt utan mat om man är vuxen och frisk.

Personligen har jag börjat titta på en helt annan tidshorisont, 6 månaders matförråd.

Vad vet jag?

Jag ger mig nu in i resonemang med mig själv som jag inte riktigt har full insikt i.
Vad gäller energiförbrukning och matens energiinnehåll har jag fått läsa mig till vad som stämmer.
Att det förekommer olika uppgifter från preppers vad som är lämplig mat att lagra gör inte saken bättre. Men jag måste dra mina egna slutsatser och därefter försöka hitta felen jag själv gjort.

Hur mycket förbrukar man?

Om jag nu ska ha mat till hela familjen och det ska räcka i 6 månader blir det en hel del huvudräkning. Jag räknar nu på 2500 kalorier/ dag och person. Att jag använder kalorier beror på att förpackningarna är uppmärkta med detta, och att man normalt använder detta energimått när man räknar på förbrukning av föda.
Män förbrukar normalt mer energi än kvinnor vid samma arbetsbelastning. Barn som är mindre förbrukar givetvis mindre energi. Men för enkelhetens skull räknar jag på samma förbrukning. Dessutom blir det ett litet överskott på detta sätt.

Vid normal aktivitet med en del fysiska inslag är förbrukningen:
Man= ca 2800 kcal
Kvinna= ca 2400 kcal
Barn= 1800 kcal
(dessa siffror beror till viss del på hur man räknar, men är en uppskattning)

Problemet när man ska räkna på kaloriåtgång kommer när jag tänker mig in i olika scenarion.
Man förbrukar enligt ovan ca 100 kcal/ timme. Men om man går fort eller joggar kommer man lätt upp i 550 kcal/ timme, skulle man dessutom bli tvungen att klättra i ett berg för att fly passerar förbrukningen 1000 kcal/timme. Detta gör att matförrådet inte kommer att räcka så länge som beräknat om man jobbar hårt. Å andra sidan räcker det längre om man ligger på soffan och slappar.

Mängden energi att lagra

Beräknat på 2500 kcal/ dygn och 180 dagars matförråd hamnar familjen på 1 350 000 kcal att lagra.
En populär mat att lagra är ris. Fullkornsriset som jag har hemma innehåller 360 kcal/ 100 gram. Det innebär att jag behöver lagra 375 kg ris för att vi ska klara oss i 6 månader.
Fast skulle vi bara äta ris i 6 månader skulle vi dö av näringsbrist och framförallt leda.

375 kilo ris, är väldigt mycket ris att lagra. Även om jag räknar på ett betydligt energitätare livsmedel som Olivolja (820 kcal/ 100 gram) blir det stora kvantiteter som ska lagras. 164 kilo olivolja motsvarar den energi som vi skulle behöva för att klara oss ett halvår! Det motsvarar 177 liter olivolja, typ ett oljefat, fast fyllt med olivolja.
Även här lär både mage, kropp och själ ge upp.

Skulle jag däremot försöka leva på krossade tomater på burk blir det många burkar. Energiinnehållet i en sådan konserv är 30 kcal/ 100 gram. Burken jag tittar på innehåller 400 gram.
Det innebär att vi behöver 11250 burkar för 6 månader.

På detta sätt fortsätter det vad gäller matlagringen. Det blir enorma mängder och ska det vara vettigt måste det vara varierande mat.

Ungefärligt kaloriinnehåll i några livsmedel

• 100 g hamburgare: 250 kcal
• 100 g tonfisk: 110 kcal
• 1 dl rödvin: 76 kcal
• 1 dl minimjölk: 35 kcal
• 1 dl standardmjölk: 60-65 kcal

• 1 gram fett motsvarar ungefär 9 kcal (detta varierar något beroende på fettsyra)
• 1 gram kolhydrater motsvarar grovt räknat ca 4 kcal
• 1 gram protein motsvarar grovt räknat ca 4 kcal
• 1 gram alkohol motsvarar 7 kcal

Men utgångspunkten är nu 1 350 000 kalorier. Till detta kommer givetvis vatten. Men jag förutsätter att vi klarar vattenbehovet eftersom vi inte stannar i vår lägenhet, utan drar vidare.

Vilken mat det blir vet jag inte ännu, tittar på det!

Diabetes sprider sig

Etiketter

Mat

Nu blir det en notis om diabetes. Jag har inte diabetes, ingen i min bekantskapskrets har diabetes. Men diabetes ökar kraftigt i hela världen.
När jag sitter och läser på vilken mat man bör lagra. Då kommer jag in på grundläggande frågor.

Är det viktigare att maten är nyttig än att den ska ha lång hållbarhet?
Ska jag verkligen lagra den mat jag normalt äter om den inte är nyttig?
Varför äter jag då onyttig mat?

Nu kommer jag in på diabetes vilket Economist skriver om.

Diabetes sprider sig kraftigt i hela världen. Från att ha varit en sjukdom som främst drabbat välmående länder som Sverige och Finland har allt fler i fattiga länder fått diabetes.
Enligt beräkningar av International Diabetes Federation (IDF) dog år 2015 5 miljoner människor, mer än aids, tuberkulos och malaria tillsammans.
Diabetes slukar redan 12% av all sjukvård globalt sett. Ökningen av fall med diabetes har fördubblats mellan 1995 och 2015, och ökningen verkar inte avta.

Först och främst är inte Diabetes typ 1 (ungdomsdiabetes) och Diabetes typ 2 (åldersdiabetes) samma sjukdom. Det är olika sjukdomar med likartade symptom. Därför kan det vara svårt att skilja dom åt.

Vid Typ 1 diabetes mellitus (insulinberoende, [ungdoms]) förlorar kroppen förmågan att tillverka insulin, det hormon som styr upptaget av socker i kroppens celler. Insulinet bildas av bukspottskörtelns hormonproducerande betaceller, och Typ 1 diabetes orsakas av att dessa celler skadas och förstörs.

Jämfört med Diabetes typ 2

Typ 2 diabetes (icke insulinberoende, [ålders]) orsakas av en kombination av minskad känslighet i kroppen för insulin (så kallad insulinresistens) med ett ökat insulinbehov som följd, och en otillräcklig förmåga att svara på detta ökade behov med ökad insulinbildning, vilket leder till en relativ insulinbrist och högt blodsocker. Typ 2 diabetes är vanligast hos äldre, men förekommer även hos ungdomar och unga vuxna, och är kopplat till övervikt/ fetma. Typ 2 diabetes anses inte orsakat av autoimmunitet men vad som orsakar sjukdomen är inte känt.

Sjukvården och då även diabetesförbundet anser att det beror på överkänslighet att folk får Diabetes typ 2, vilket också syns i texten ovan där man är osäkra. Men varför sprider sig då Diabetes typ 2? Borde det inte redan vara vanligt bland väldigt många om folk redan är överkänsliga?
Det sprider sig med raketfart över jorden och bland annat Indien har seglat upp som ett land av männiiskor med Diabetes.

Jag är av den åsikten att den troligaste orsaken att Diabetes sprider sig så kraftigt är att folk över planeten ändrar sina kostvanor, och det är här läskindustrin kommer in. Ett högt intag av socker och då i synnerhet läsk ökar kraftigt risken för diabetes typ 2.
Att man från sjukvårdens sida inte vill ta i det här kan bero på att man inte har tillräckligt på fötterna och därför inte törs ge sig in i en dyr strid med läsk- och godisproducenter.

Kostdoktorn är den enda som öppet visar på sambandet mellan kost och diabetes. Mer-socker-mer-diabetes.

Vad har nu detta med mitt prepperförråd att göra?

Jag vill inte lagra mat som gör mig sjuk! Jag vill lagra mat som gör mig frisk och stark, givetvis.

Men mycket av den färdigmat som finns är fullproppad med socker för att hålla länge (förutom alla andra konserveringsmedel). Det här gör det svårt att få till ett bra matförråd. Eller det blir i alla fall mer enahanda. Jag är fortfarande inne på att ha ett matförråd för 6 månader. Men maten måste då också vara både näringsrik och oskadlig. Givetvis är det bättre att äta dålig mat än att svälta ihjäl, men varför välja ett av alternativen.

Jag inser att jag har långt kvar innan jag rott detta i hamn.

Ärtskott, så enkelt

Etiketter

Mat

När vi nu närmar oss den mörka och kalla årstiden vill i alla fall jag gärna ha grönsaker att äta. Men att odla själv är inte lätt med minusgrader ute.
Att odla inne kräver rätt belysning och är således energikrävande.

Ärtor bryr sig inte mycket om belysning och solljus, dom skjuter skott ändå. Det finns knappt någor som är lättare att odla hemma.

Odla själv: Skölj de gula torkade ärtorna i vatten. Lägg dem i en skål eller på en bricka och fyll på med ljummet vatten. Låt detta stå över natten.
Häll bort vattnet och låt dem ligga tills man ser att dom börjar gro. Skölj av ärtorna varje dag, det tar någon/ några dagar. Sprid sedan ut dem på en bricka med någon centimeter jord. Se till att jorden är fuktig utan att vara blöt.
Täck brickan med tunn plastfolie för att bevara fukten och ställ brickan på en ljus plats. När fröna börjar växa tas folien bort. I just det här fallet struntade vi i plastfolien och det fungerade ändå.

Låt inte ärtskotten växa sig högre än 1 dm innan skörd eftersom dom då blir träiga i både smak och konsistens. Ärtskott används på samma sätt som andra groddar. Vi använder dom i sallad eller som något fräscht till varma rätter.

Ärtskotten håller sig ca en vecka efter skörd i kylskåp. Men det är bättre att äta dom direkt vid skörd.

Exakt vilket näringsinnehåll ärtskott har vet jag inte. Men jag gissar att det är likartat som gröna ärtor. I så fall är skotten rika på framförallt vitamin K.
Men skotten lär ligga på dessa nivåer.

Gula torkade ärtor har lång hållbarhet om dom förvaras svalt, mörkt och torrt. Givetvis är dom en del i en preppers förråd.

Midsommar

Etiketter

Fredrik Reinfeldt, Mat, Prepper

Det är nu nära till sveriges rätta nationaldag, midsommarafton. Vi har firat midsommar i minst 1000 år. Och Sverige har inga traditioner påstod Fredrik Reinfeldt.
Nu är förvisso Reinfeldt en narcissistisk psykopat, men lite historia borde han ha hunnit läsa.

Vi åker givetvis till våran BOL, eller sommarstuga som man också kan kalla den. Mycket till BOL är det inte i dagsläget. Ett skapligt matförråd är allt än så länge (men nu kommer midsommarafton med släkten på besök, det lär minska en del). Men det är i alla fall en tillflyktsort som ligger långt borta från storstaden.

När vi nu inreder och och piffar upp vill vi givetvis ha lite saker som är snygga att sätta på hyllor etc. Man kan sätta upp en porslinskatt eller något annat som köpts in på en hipp inredningsbutik.
Men man kan också inreda med (i mina ögon) snygga saker som faktiskt har ett användningsområde. På bilden nedan finns det en stormlykta, ett fotogenkök och en symaskin. Alla av äldre årgång och dom funkar fortfarande. Dom funkar dessutom även om det är strömavbrott. Dessutom är dom bra mycket snyggare än en porslinskatt. Jag har samlat på mig fler prylar i samma genre, så det finns mycket att pyssla med.
Den som är insatt ser att strumpan saknas i stormlyktan, den gick sönder under transporten. Men jag har fler.

Så varför inte inreda med vackra saker som faktiskt har en funktion? Vi har nu börjat göra detta och lär fortsätta i samma anda. Mer bilder lär komma när jag får lite tid över.

Med detta får jag önska alla en riktigt trevlig midsommar i gammal god tradition. Med andra ord. Grillat kött, sill och potatis, nubbe, regnskurar och alldeles för mycket mygg.

 

 

Mardrömsbakterie/ peak antibiotika

Etiketter

Bakterier, Mat, Prepper

I november 2015 flaggade Lantbrukets affärstidning (ATL) om att man i Kina hittat bakterier hos både grisar och människor som bar på en gen (mcr-1) som gjorde bakterien resistent mot polymyxin. Polymyxin har varit det sista antibiotika-vapnet mot vissa bakterier som varit resistenta mot i princip all annan antibiotika.

Gruppen React som jobbar med frågan om antibiotikaresistenta bakterier sa att läget är allvarligt när vissa bakterier börjar bära på gener som gör antibiotikan verkningslös. Det stora problemet är att när en bakterie har genen och klarar antibiotikabehandlingar kommer snart fler bakterier att få samma gen eftersom gener överförs mellan bakterier.

Nu har ett till fall med en antibiotikaresistent bakterie upptäckts enligt Svenska Dagbladet. Det är en 49-årig kvinna som smittats i USA och hon reagerar inte på antibiotikan Colistin, som är en sorts Polymixin-antibiotika.

– Problemet är mer omfattande än man hittills trott. Post-antibiotika-eran ligger nu farligt nära, säger Otto Cars, professor i infektionssjukdomar, till SvD.

Den resistenta bakterien hittades som sagt i november i Kina hos grisar och även hos en del människor. Därefter har den upptäckts i Europa, Afrika, Sydamerika, Kanada och nu också USA. Spridningen är på gång och i princip omöjlig att stoppa eftersom vi människor reser på ett sätt som vi aldrig tidigare gjort. Därmed kommer detta att bli ett problem i allt fler länder. Givetvis kommer även Sverige att få sin beskärda del, tids nog.

Ny antibiotika måste tas fram och dessutom måste den felaktiga användningen stoppas. Framförallt använder man mycket stora mängder antibiotika inom djurindustrin i vissa länder.
Där är Sverige ett föregångsland där vi har en mycket restriktiv hållning till antibiotika, något som tyvärr är dyrt och därmed slår ut de svenska bönderna så att vi måste importera allt mer kött. Kött som innehåller mycket mer antibiotika än det svenska. Svensk lagstiftning bromsar användningen av antibiotika som i sin tur slår ut svenska bönder så att vi måste importera kött som innehåller mycket antibiotika.
Något har återigen slagit slint i våra tjänstemäns och politikers huvuden. Konsekvensanalys verker inte stå högt i kurs!

Nu är det ingen lätt sak att ta fram ny antibiotika. Läkemedelsindustrin har försökt göra detta sedan 80-talet utan att lyckas. Att hitta något annat piller som ska lösa alla bekymmer kommer inte heller att hända. I alla fall inte i närtid.
Vad jag vet har inga läkemedelsföretag någon ny antibiotika på gång, varken i fas 1,2 eller 3. Vilket är förstadierna när man testar om ett läkemedel fungerar.

Nu kommer det inte att dyka upp massor av mördarbakterier och utrota jordens befolkning inom ett år. Att antibiotika inte fungerar är mycket allvarligt, men dom flesta av oss har ett intakt immunförsvar och kommer att klara oss utmärkt ändå. Det bästa skyddet mot bakterier är en god hälsa och ett intakt imunförsvar. Där problemen kommer att dyka upp är när folk med ett nedsatt immunförsvar blir sjuka, tex är lunginflammation inte att leka med om man har dåligt immunförsvar och det inte finns någon verksam antibiotika. Även andra kraftiga infektioner kan bli livshotande.

Sedan finns det några saker att tänka på vad gäller bakterier. Bakterier tycker om kolhydrater, helst i form av socker. Minskar man ner intaget av kolhydrater får bakterier svårare att klara sig.
LCHF (Low Carbon High Fat) är ingen dum diet när vi pratar om att hålla bakterier stångna. Man kommer då att svälta ut bakterierna. Till viss del i alla fall.

En sak som antagligen kommer att få en renässans är alternativa sätt att döda bakterier på, tex Kollodialt Silver.

Det här är ett ämne som jag kommer att återkomma till!

 

Jordkällare

Etiketter

Mat

Jag har en viss förkärlek för jordkällare, det är ett utmärkt ställe att förvara mat på. Tyvärr bortglömt nu när färdigmaten tagit över samhället. Men vid ett bortfall av strömförsörjningen finns det fortfarande ett utmärkt sätt att förvara potatis och olika sorters sylt på, en jordkällare.

Att slippa oroa sig för eventuella strömavbrott är skönt. Att dessutom slippa använda ström för att lagra mat är ännu skönare. För inte alltför länge sedan var en jordkällare det bästa sättet att förvara mat på. Jag anser att vi måste lära oss av det förflutna om vi ska klara framtiden.

Att bygga en jordkällare som man tidigare gjorde med stora stenblock är både mödosamt och svårt. Att ha en sådan jordkällare på sin tomt utan att använda den är skamligt.

Städa ur källaren, dränera om behov finns, montera nya dörrar och börja använda jordkällaren!

För dom som inte har en sådan jordkällare går det att gjuta en i betong. Den funkar säkert som skyddsrum också. Det är inget enkelt jobb men fullt möjligt att klara själv om man är lite händig.

Här kommer lite gratisreklam för ett företag som tillverkar jordkällare på ett rätt enkelt och förhållandevis billigt sätt. Det är en firma som heter Sandström Innovation och tillverkar jordkällare i glasfiberarmerad plast. Personligen gillar jag naturmaterial som sten och trä. Men att skaffa en jordkällar i plast är bättre än att inte ha någon alls.

Till den stuga vi köpt finns ingen jordkällare och om jag skaffar en kan det bli någon av dessa från Sandström innovation. Bara att få tag på lämpliga stenar för att bygga en själv lär vara tillräckligt svårt.