Etiketter

, , , , ,

I nästan alla trådar jag läser om prepping har folk mycket tydliga planer och är väl förberedda för Bug Out. Bug Out innebär kortfattat att man tar sin förberedda packning (BOB=Bug Out Bag) och sticker till ett förutbestämt ställe (BOL= Bug Out Location).
Svårigheten som jag kan läsa mig till är tveksamheter när man ska ta sin packning och dra.

Desto mer jag funderat och tänkt igenom detta, detso mer övertygad blir jag att det är fel.

Bug Out ska vara en sista utväg, inte en primär plan!

Att ta sin packning och sticka iväg är vad du ska göra när det inte finns några andra alternativ. I nästan varje scenario kommer hemmet att vara det bästa stället att vara på, inte gatorna eller i skogen. Det är i hemmet, mat och utrustning förvaras. Det är runt hemmet du känner till området och vilka som bor där, och framförallt vet andra vem du är.

Jag har gått igenom den sist gjorda listan med tänkbara katastrofer. Majoriteten av katastroferna gör att det är farligare att röra sig efter vägarna än att stanna hemma.

Enligt den här listan är det egentligen bara punkt 2 och kanske punkt 15 som gör att det är bättre att lämna hemmet (Bug Out) än att stanna kvar.
I många av dom andra fallen är det tvärtom förenat med stora faror att lämna hemmet. Upplopp, snöstorm, matbrist, gasutsläpp osv gör att den säkraste platsen faktiskt är i hemmet, det är tvärtom livsfarligt att lämna hemmet. Samma sak med många av dom andra punkterna.

  1. Maktövertagande, diktatur el idioter
  2. Brand i hemmet (stor risk och jobbiga konsekvenser)
  3. Dödsfall i familjen (oundvikligt)
  4. Allvarlig olycka (det kan bli mycket stort område)
  5. Stopp på bil eller bilolycka
  6. Matbrist
  7. Inbrott
  8. Förgiftning
  9. Arbetslöshet
  10. Fattigpensionär
  11. Terroristattack
  12. Välfärdssystemen kollapsar
  13. Bostadsbubblan kraschar
  14. Ekonomisk krasch
  15. Förorenat vatten
  16. Pandemi (det blir lite worst case)
  17. Långvarig storm/ snöstorm
  18. Långvarigt strömavbrott
  19. Allvarlig sjukdom i familjen
  20. Gasutsläpp (kan vara en lastbil med farligt gods som välter)
  21. Internet kraschar
  22. Upplopp
  23. Solstorm
  24. Drivmedelsbrist
  25. Krig
  26. Kärnkraftsolycka
  27. Jordbävning
  28. Komet
  29. Zombier (man får aldrig glömma zombier)

Vad innebär Bug Out?

Så här ser jag på det. Bug Out innebär att man lämnar en farlig plats för att så säkert och effektivt som möjligt resa till en säker tillflyktsort. Det betyder inte att man ska bege sig ut i skogen och bosätta sig i en koja  för att försöka överleva i många månader.

Faktum är att det är väldigt få människor som har den kompetens som krävs för att överleva på vad naturen erbjuder under en längre tid. Att jaga, samla ätbara växter och fiska kan säkert fungera för en del under en period. Men det är oerhört tufft att göra detta i flera veckor eller flera månader.

Om man ska vara riktigt ärlig. Vilka katastrofer skulle göra att det vore ett bättre alternativ att ta sin tillflykt till skogen och leva där under en längre tid? I princip alla naturkatastrofer skulle göra det oerhört riskabelt att leva i skogen jämfört med i ett samhälle.
Om det blev undantagstillstånd på grund av en galen regering skulle det kunna vara ett tillfälle att dra sig undan, men då ska man försöka undvika upptäckt samtidigt som man ska klara det oerhört påfrestande livet det innebär att klara sig på vad naturen bjuder på.

Tittar vi på den verkliga världen och struntar i postapokalyptiska fantasier så är det dom grundläggande behoven som behöver täckas. Skulle det vara möjligt för dig att tillgodose behoven för dig själv och dina familjemedlemmar under kanske flera månaders vistelse i vildmarken?
Att ge sig av och överleva i vildmarken med hela familjen under en lång tid är inte annat än drömmar.

Faktum är nog att dom som planerar att ge sig ut i skogen och klara sig själva under resten av sitt liv faktiskt kommer att kunna göra just detta. Men livet kommer inte att vara så långt som dom önskar.

Skogsdrömmarna är nu avklarade.

Så vad är då en realistisk planering om man trots allt vill förbereda sig för en Bug Out?

Till att börja med tycker jag att det är rätt att planera och förbereda sig för en Bug Out. Men som jag skrev tidigare tycker jag att det inte ska vara ett förstaval. Mycket kan gå rejält snett när man tänker sig att sticka iväg.

Jag tänker inte gå in på vad som bör/ ska vara i en BOB (Bug Out Bag) alltså den förberedda väska som man snabbt ska kunna ta med sig när man sticker iväg. Detta av den enkla anledningen att jag själv är rätt osäker på vad jag bör ha i min väska. Som ni märker har jag ingen packad väska i dagsläget. För övrigt skulle jag välja en ryggsäck, inte en väska.
Vill man ta reda på vad den kan innehålla går det att söka på Bug Out Bag på nätet. Jag fick drygt 25 miljoner träffar när jag gjorde det. Med andra ord så finns det en uppsjö av listor.

Istället tänkte jag försöka skriva lite om planeringen för Bug Out. Dels är det saker som jag snappat upp och dels saker som jag själv tänkt på.
Till att börja med måste man veta vart man ska gå. Vet man inte det så kallas man flykting.
En välutrustad flykting (om man gjort sitt jobb med en BOB), men man är fortfarande bara en flykting på vägarna. Som många andra i en sådan situation. Man måste ha en förutbestämd plats att ta sig till, en BOL.

Bug Out Platser

Det blir väldigt konstigt att skriva Bug Out hela tiden, men jag har inget bättre ord i dagsläget. Ska fundera på det!
Jag föreslår att du har minst tre olika potentiella Bug Out platser, var och en av dem i motsatta riktningar från varandra. Säg morfars gamla jaktstuga i norr, din kompis gård i väster och din kusins sommarstuga i sydost. Alltså en BOL (Bug Out Location).
Prepping handlar om alternativ, ge dig själv lyxen av att välja snarare än att vara låst till ett enda tillvägagångssätt. Planera för flera möjligheter så blir det aldrig ett problem om en bro har rasat eller om en väg är avstängd.

Förutsatt att du är som dom flesta andra och inte badar i pengar så har du inte råd att köpa mark och byggnader både här och där. Du måste alltså överväga att blanda in släktingar och vänner i ditt tänkande över åtgärder vid en krissituation. Det kanske inte blir lätt och det är viktigt att överväga vilka du litar på.
Givetvis måste du erbjuda dom detsamma som du själv vill utnyttja, ett säkert tillhåll vid behov. Om det fungerar väl kommer ni att ha en många möjligheter den dag en kris uppstår.

Det finns en stor fördel att blanda in andra, det är att ni anländer till ett varmt och förberett hem istället för en kall och tom stuga i ödemarken. Dessutom är ni flera som kan dela på sysslor och uppmuntra varandra.

Transport

När du vet vart du ska så är nästa steg att planera hur du ska ta dig dit. I en perfekt värld så är ni på väg långt innan folkmassorna börjar röra på sig. Ni kan ta er fram i en lämplig hastighet och rent utav njuta av färden, kanske passa på att handla lite extra när ni ändå passerar någon affär. Så kommer det inte att vara! I själva verket kommer du förmodligen att ställas inför en rusningstrafik från helvetet, möjligen även vägspärrar, officiella eller på privata initiativ.

När man väljer en eller flera BOL (Bug Out Location) dit man tänker dra sig undan måste man fundera på hur man ska ta sig dit. Avståndet är mycket viktigt.
Dom flesta bilarna tar sig ungefär 60 mil på en tank. Dom flesta av oss tankar fullt när tanken är någonstans mellan ½ och 1/4. Det ger oss ungefär 15-30 mil. Dessutom måste man vara beredd på avstängda vägar långa köer och kanske omvägar för att ta sig dit man ska. Med andra ord kan man inte räkna på alltför lång resa med bil för att ta sig dit man ska.

Om du hamnar i det läget att man istället måste gå hela vägen till din BOL minskar sträckan oerhört mycket.
Beroende på din fysik, terrängens beskaffenhet och mängden packning kanske du bara kan gå 1 mil om dagen. Det innebär att en förflyttning på 10 mil kommer att ta två veckor, med något vilodagar under tiden. Klarar du av att gå i 2 veckor? Är man skapligt tränad kan man gå runt 3 mil om dagen, det innebär att man klarar av dessa 10 mil på 4 dagar. Har man mindre barn blir detta förstås svårt.

Något som är ett bra alternativ är en cykel! Du reser mycket snabbare än om du skulle behöva gå. Det går dessutom att transportera mycket packning på en cykel, mycket mer packning än du får med dig i en ryggsäck. En till stor fördel är att man inte får slut på bränsle i en cykel.
Men det här kräver givetvis att man har en cykel och att den är i bra skick. Det lär inte gå att få tag på nya däck när man akut måste ge sig av.

Givetvis går det också att använda djur för att transportera sig. Har man en häst är det ett bra alternativ. En häst är dessutom extremt terränggående vilket gör att man kan strunta i vägar och ta sig fram på stigar istället. Men dom flesta har inte tillgång till en häst, så cykel blir nog det bästa alternativet.

Ruttplanering

Så nu är en BOL bestämd och transportsättet är avklarat. Då kommer ruttplaneringen. Vilken väg ska du ta för att komma fram dit du ska?

Planera för minst 3 separata vägar till din BOL. Man måste ha sett över olika alternativ. Du kan inte veta hur vägen ser ut den dag du ger dig av. Det kan finnas mycket hinder efter vägen eller mycket trafik som gör att allt står stilla eller går mycket långsamt.
Det är bättre att ta en omväg på 3 mil än att bli stående i en trafikstockning i många timmar.

Ta gärna småvägar bort från och runt tätorter så långt det är möjligt. Färre känner till och använder småvägar. Människan är ett vanedjur och kommer att använda dom vägar dom normalt använder. Motorvägar blir alltså det förstavalet för väldigt många.
Testa att åka dom utvalda vägarna mellan varven. Gärna både när det är ljust och mörkt, sommar och vinter. Du kommer att upptäcka hur olika dessa vägar kommer att vara beroende på ljus och årstid.
Och strunta i GPS.
Chansen att en GPS eller för den delen mobiltelefonen ska fungera när du har nått stadiet att du behöver lämna ditt hem är väldigt liten:
Använd karta och kompass!

Använd givetvis en uppdaterad karta där ny- eller ombyggda vägar finns markerade. Något som kan underlätta om man är extremt stressad är att vägarna du tänker ta är markerade på kartan. Givetvis är kartan framförallt en hjälp om du plötsligt måste omprioritera din rutt på grund av en avstängd väg eller liknande.
Men det krävs att man kan läsa en karta på ett korrekt sätt.

Cachar

Eller som man kanske skulle kalla det på svenska, gömmor. Det är inte en dålig idé. Beroende på avståndet till sin BOL kan det vara läge att ha 1 eller 2 så kallade Cachar efter vägen.
En cache är helt enkelt en gömma där man förvarar sådant man kan behöva om man förflyttar sig. Eller för den delen saker som du inte vill att någon annan ska hitta på platsen dit du beger dig. Beroende på din planering kan den innehålla bränsle, extra-kläder och mat etc.
Ett vanligt förslag på en cache brukar vara ett PVC-rör som är förseglat och nedgrävt. Det finns massor med förslag på sådant på nätet, framförallt youtube kan vara värt att kika på.

Några saker att tänka på vad gäller en sådan gömma (cach):

1) Var väldigt säker på att du kan hitta den igen! Ett sätt är att triangulera platsen mellan fasta referenspunkter, såsom en stor ek, en sten och en staketstolpe. En annan är att markera platsen med något som gör den väldigt lätt att hitta igen, såsom en unikt formad eller färgad sten.

2) cachar bör placeras på egendom som du antingen äger eller någon annan plats där det är lagligt för dig att begrava den. Du vill verkligen inte bli upptäckt mitt i natten i en offentlig park eller kyrkogården med en spade och ett stort rör.

3) Saker som har läggs i en cache ska vara saker som du kan lämna i många år. Normalt pratar man om att rotera sina saker med jämna mellanrum, det kan du inte göra med en cache.

4) Slutligen ber jag er fundera på hur du kommer att få tillgång till cachen när det är dags. Begrava en PVC-rör är inte alltför svårt, få upp den ur marken är en helt annan sak. Är det fel markförhållanden kan röret låsas fast i marken som om det vore fastgjutet.  Ett alternativ är att montera ett rör-i-ett-rör, ett smalare rör inuti det tjocka röret. Även om det tjocka röret sitter fast i marken går det att lyfta upp det tunna röret.

Oplanerade gäster

Du har under en vecka eller så gått mer än 10 mil och äntligen kommit fram till din BOL. Men när du närmar dig så inser du att det redan är någon där.
Du är trött, hungrig och mer än lite irriterad eftersom någon har bosatt sig i din BOL. Vad gör du?

Precis som det mesta i livet, det beror på! Har du tillräckligt med utrustning och mat är det nu ett läge att hålla sig gömd och observera. Ta reda på vilka och hur många dom är. Det kan vara några svältande stackare som hittat ett tak över huvudet. Det kan också vara några som tar vad dom kan hitta för att sedan dra vidare.

Är det en ensam mamma med två hungriga barn är det inte lätt att sparka ut dom för att dom ska få klara sig själva. Tvärtom är det nu läge att visa medmänklighet och hjälpa dom. Dom kan faktiskt vara på väg mot en säkrare plats precis som du var, varför inte låta dom stanna några dagar för att återfå krafterna.
Å andra sidan kan det vara beväpnade ligister som stjäl allt dom kommer över. I så fall är det bättre att fortsätta gömma sig eller dra vidare mot en alternativ BOL.

Ett mycket bra läge för en cache är i närheten av din BOL. Att ha allt förvarat i din stuga i fallet med ligisterna innebär att allt är borta. Har man det mesta gömt på olika ställen runt sin BOL (men inte inom synhåll från själva stugan) kan man komma åt sin packning även om stugan är ockuperad eller har brunnit ner.

Vikten av övning

Som jag sade i början, bör Bug Out vara din sista utväg, inte din primära plan. Men givetvis ska det finnas med som en punkt i din katastrofplanering. Du vet som sagt inte vad som kommer att hända i framtiden, men det går alltid att planera för troliga scenarion. När allt är planerat och klart kan det vara dags för en övning. Säg en lördag när alla är hemma och inget speciellt är inplanerat. Då bestämmer ni er för att öva. Inte att gå 10 mil, utan att få ihop den packning som ni redan tidigare bestämt att ni ska ha med er (BOB).  Ta er till det fordon ni tänkt använda och kanske ta en dagstripp med bilen om det är ert primära transportsätt. Kontrollera hur lång tid det tar utan att stressa samt vad som fungerar bra och inte fungerar alls. Det är på det här sättet man hittar svagheter i sina egna planer.

Nu kanske inte alla i familjen tycker att det här med övningar är en toppenidé. Men alla i familjen behöver få veta vad som krävs av dom i en nödsituation. Går det att göra övningen till en lek med tillhörande picknick kommer även barnen att uppskatta övningarna. Med tiden och med regelbundna övningar blir alla snabbare och säkrare på vad just dom ska utföra.

Nu behövs det inte vara en övning varje vecka, men några gånger om året är ett minimum. Även att gå och cykla längre sträckor behöver övas om det ska fungera i ett skarpt läge.
Som man brukar säga: öva, öva, öva, pröva. Fungerar inte det så gäller: öva, öva, öva, öva, öva, pröva osv

Bug Out Bag (BOB) rekommendationer

Som jag skrev i början tänker jag inte skriva om vad en BOB ska innehålla eftersom det beror på tycke och smak. Att jag själv inte är klar spelar givetvis också in.
Några misstag som jag i alla fall har läst mig till kommer nedan.

1) Köp inte väskan/ ryggsäcken först – bestäm vad din ryggsäck (jag föredrar ryggsäck) ska innehålla först. Sedan kan man skaffa en passande ryggsäck för innehållet. Risken är att man står med en för liten ryggsäck och måste fästa saker på utsidan, man ser ut som en julgran och låter som en trasig cykel när man förflyttar sig. Alternativet kan vara att man köper en för stor ryggsäck och känner sig tvingad att fylla den till bristningsgränsen. När man sedan måste gå kroknar man efter 200 meter.

2) Billigt krafs och/eller otestad utrustning- om man köper billiga saker måste man förvänta sig en sämre kvalitet. Saker man är beroende av får inte gå sönder. Man har i värsta fall sålt sitt liv väldigt billigt. Men även om man köper bra produkter måste man testa och öva med den utrustningen. Man har ingen nytta av bra saker om man inte klarar av att använda dom.

3) Strumpor och skor- Strumpor väger inte mycket och kan användas för dämpning av saker i din packning. De är avgörande för att hålla fötterna torra och fräscha. Ha alltid bra och hållbara promenadskor eller vandringskängor i närheten av din BOB. Med dåliga skor kommer man inte långt.

4) Gram leder till kilon och kilon till ryggvärk – som jag skrev under punkt ett, packa inte för mycket. Tänk igenom vad som verkligen har ett användningsområde. Bra att ha-saker ska inte följa med. Testa att fylla en ryggsäck med den utrustning som du tänker ha med dig. Ta den på ryggen och börja gå. Börjar det göra ont eller vara för tungt efter några hundra meter, tänk dig då att gå med packningen fem mil! Börjar packningen att väga 20 kilo eller mer kommer det att bli en pina om man inte är van. Redan 15 kilo känns efter någon timmes gång.

Det var allt för den här gången.

Annonser