Etiketter

Nu ska jag släppa både politiken, extrema grupperingar och invandringen för en stund.

Jag har som sagt försökt att riskgranska ett antal händelser som skulle kunna uppstå i vårat liv. Ofta drar jag det till sin spets vilket jag också kommer att göra i det jag skrivit nedan.
Egentligen känner jag mig inte färdig eftersom mina slutsatser och åtgärder inte är riktigt förankrade i mitt huvud. Inte heller har jag lyckats få ner alla lösningar på papper, men jag måste smälta texten och mina tankar först.
Antagligen kommer jag att bli tvungen att återkomma till denna text och uppdatera allt eftersom jag kommer på fler saker.

Bakgrund

En snöstorm med kraftiga vindar och ymnigt snöande skulle slå hårt mot Sverige. Speciellt om hela landet drabbas samtidigt så att inte resurserna kan kraftsamlas. Att vi skulle kunna drabbas av en extremt kraftig snöstorm är inte omöjligt, speciellt som temperaturen i världen stiger. Varmare hav ger kraftigare stormar.

Jag har försökt att skriva ner det hela som ett scenario med ytliga beskrivningar för att det ska vara lättare att riskgranska sitt eget hanterande av situationen.
Och vi har haft kraftiga snöstormar tidigare så det är inte bara vilda fantasier, dock inte i den här omfattningen.

Snöstorm Scenario

Det är några dagar kvar till julafton och hela Sverige är för en gångs skull vitt. Vintern kom tidigt i år och snön la sig redan i början på november i princip i hela Sverige. I norra Sverige var det snö redan i början av oktober. Samtidigt kom kylan.
Sedan slutet av november låg snön redan djup i stora delar av Sverige samtidigt som temperaturerna låg på -20 ända nere i Skåne. Vissa delar av Norrlands inland hade -45 grader. Så kallt hade det inte varit på årtionden, i alla fall inte så tidigt på vintern.

Men nu skulle det bli ändring på det. Meteorologerna hade lovat att det lagom till julafton skulle bli mildare i hela Sverige, men det skulle inte bli plusgrader. Dom varnade dock för att det kunde bli kraftiga vindar och snöfall på julafton och några dagar framåt. Det var ett rejält lågtryck som var på väg från sydväst.
Detta var inget som oroade svensken. Bodde man i Sverige tålde man både en del kyla och snö, även om det var i mesta laget redan nu. Många kommuner hade sett sina budgetar vad gäller snöröjning blivit spräckta för hela denna vinter, ett stort antal hade också tagit en rejäl munsbit av nästa års budget. Men det fick lösas senare.
Det var trots allt tur att snön kommer när i princip alla var lediga. Man kunde då prioritera dom stora vägarna och fick ta småvägarna i mellandagarna.

Så blev det äntligen julafton och lagom till kalle anka på tv började det att snöa på västkusten.
Dagarna innan har meteorologerna fortsatt att varna för den annalkande stormen som skulle innebära ymnigt snöande och kraftiga vindar.
De brittiska öarna hade dagen innan julafton drabbats av stormen. Det hade snöat och regnat om vartannat och orkanvindar i vindbyarna. I princip hela Storbritannien blev lamslaget, så också Danmark, Nederländerna och Frankrikes atlantkust.

g1

När julafton övergick till juldag började det att tjuta i vindskivor och sikten för dom som tittade ut var inte många meter. Så hade stormen träffat Sverige precis som meteorologerna förutspått. Temperaturerna hade stigit en del men låg fortfarande kvar på -10 i södra Sverige och ännu kallare längre norrut.
Nåväl det var ingen fara på taket ansåg dom flesta. Trots allt var det ledigt och alla hade rejält med julmat, i både mage och kylskåp..
En och annan som hade jour suckade tungt när dom insåg att jouren i år skulle innebära rejält långa arbetsdagar. Precis som om det inte räckt med all snö som redan hade kommit.

Många var dom som insåg att i princip alla vägar var igensnöade när dom klev upp på juldagen. Den kraftiga vinden har drivit ihop snön meterdjup på många ställen. Det var i princip omöjligt att ta sig fram där stormen drabbade Sverige.
Dom förare som tagit sig fram till plogbilarna hade ett rejält jobb framför sig. Dagen gick och räddningstjänsten stod handfallen. Det var nästan omöjligt för ambulans, brandkår och polis att ta sig fram.
På juldagens morgon började telefonerna hos 112 att gå varma. Människor som firat jul hos vänner och bekanta men beslutat sig för att gå hem på morgonen saknades. Poliser sändes i vissa fall ut för att söka, men sökandet var resultatlöst i den mån dom överhuvud taget kom fram.
Folk på landsbygden som har luftledningar för sin elförsörjning var strömlösa och det fasta telenätet låg nere.
Ett och annat tak hade lättat från sin byggnad och flugit sin väg och därmed lämnat huset åt sitt öde .
Stora delar av dom kustnära områdena på västkusten låg under vatten när vindarna pressade in havet över land. En och annan villa i mångmiljonklassen var helt dränkt av havsvattnet när havet höjt sig många meter mot det normala.

När dag två började, alltså annandagen, hade inte ovädret blivit bättre. Det var fortfarande orkanvindar och den fuktiga luften från atlanten omvandlades till snö när den träffade det kalla Sverige. Även plogbilarna hade börjat få problem framförallt i städerna eftersom det inte fanns någonstans att göra av snön som fortfarande vräkte ner. Och nu hade stormen träffat hela Sverige.
Från Skåne till Lappland vräkte snön ner och låg meterdjup överallt. I Gävle där man ofta får mycket snö var det värre än vanligt, det hade kommit över en meter det senaste dygnet och det var stora bekymmer med snöröjningen trots att man var erfaren._64986628_64986627

Ute på landsbygden började strömavbrotten att bli mer regel än undantag. Kraftbolagens bandvagnar åkte skytteltrafik i sina försök att åtgärda avslitna ledningar från den allt tyngre snön. Även hemvärnet med sina bandvagnar jobbade allt vad dom kunde för att köra ut mat och läkemedel eftersom hemtjänstens små bilar inte kom någonstans.
Sjukhusen började bli överfulla av folk som faktiskt tagit sig dit. Däremot var det väldigt få som lämnade sjukhusen och det blev snart brist på mat.natpkg.buffalo.snow.cnn.640x360

Värst var det i Skåne där blåsten fört ihop snön så att den på vissa ställen var fyra till sex meter djup. Plogbilarna hade stora problem att komma fram och då kom vi in på stormens tredje dag.
Nu var det stopp överallt. Tågen hade stannat redan första dagen och en del passagerare satt fortfarande fast på tågen eftersom det var svårt att evakuera folk när vägarna var oframkomliga.
Mobiltelefonerna i slutade fungera där det var strömavbrott när batteribackuperna tog slut.
Snörekorden från nyår 66-67 hade slagits med råge. Till och med snörekordet från fjällvärlden 1926 hade slagits på många håll och snörekordet var ändå 327cm snö.

När dag fyra blev ett faktum hade allt större delar av Sverige strömavbrott. Desperata rop på hjälp fanns i alla media. Facebook drunknade i inlägg där folk bad om hjälp eftersom dom inte hade något att äta och alla affärer dom kunde ta sig till var stängda. Fast från allt fler var det bara tyst, strömavbrotten gjorde att dom inte kunde skicka ut sina rop på hjälp till sina digitala vänner. Vatten fanns om man tinade snö, däremot var många utan vatten i sina kranar på grund av strömavbrotten som på många håll hade hållit i sig i fyra dygn.
En del av dom personer som givit sig ut på julafton hade hittats ihjälfrusna utomhus, andra hade tagit sin tillflykt till folk som bodde på deras väg hem.

at-least-6-people-die-during-massive-snowstorm-in-buffalo

Dag fem hade inte situationen blivit bättre. Det var fortfarande full storm och snön fortsatte att vräka ner. Dom fordon som tidigare kunnat ta sig fram, företrädesvis snöskotrar och bandvagnar stod för det mesta stilla. Bränslebristen var stor och inom hemvärnet gick det åt mycket tid att pumpa upp bränsle på dom mackar man lyckats befria från snön.
TV och radio fortsatte att tala om för folk att hålla sig hemma. Det var förenat med livsfara att gå ut. Men dom som förlitade sig på TV och mobiltelefoner fick ingenting veta. Dom få som hade batteridrivna radioapparater kunde fortfarande få in nyheterna, även om kvalitén inte var den bästa.
Västkusten var värsta drabbat men ingen del av Sverige hade klarat sig från stormen. Norra Sveriges östkust hade inte drabbats av samma mängd snö som västkusten men orkanvindarna träffade även städer som Skellefteå, Umeå och Luleå vilket skapade kaos även där.

images

Dag sex kom det in allt fler rapporter om inbrott och skadegörelse både i affärer och hemma hos privatpersoner. Mataffärerna länsades av folk som i desperation tagit sig dit från sina närbelägna bostäder. I dom hyres eller bostadsrättsområden där det var långt till närmaste affär hade en del människor börjat svälta. Folk hade inte mer mat hemma och när det dessutom var strömavbrott kunde dom inte heller tillaga sin mat. Vattnet hade slutat rinna ur kranarna och folk försökte smälta snö när dom eldade upp möblerna för att få lite värme.
Eldsvådorna blev allt fler och temperaturen var fortfarande -10 eller kallare.
Det var nu mörkt, kallt och enorma mängder snö.

Dag sju och det hade nu gått en vecka sedan stormen träffat Sverige med full kraft. Allt var stilla och mörkt. Enligt väderprognosen skulle ovädret hålla i sig minst en vecka till.

Norge hade drabbats i samma utsträckning av stormen som Sverige och Danmark. Danmark klarade sig dock bättre eftersom dom fick hjälp från Tyskland som klarat sig förhållandevis bra från stormen även om västra delarna av Tyskland hade stora problem.
Norge fick klara sig själv precis som Sverige eftersom ingen hjälp kunde komma till undsättning vare sig via luft eller via sjövägen.
Men Norge hade något som Sverige saknade. Dom hade ett intakt försvar, både militärt och civilt. Detta gjorde att dom genast kunde sätta militären i full beredskap och dom kunde också utnyttja sina lager av både mat, bränsle och andra förnödenheter.

Dag 8 och vecka två med orkan och kraftigt snöfall har tagit sin början. Hur många som dött i denna storm är det ingen som vet. Väldigt få bryr sig ens om att försöka ta reda på det heller. Nu handlar allt om värme, mat och skydd. Dom grundläggande behoven är allt som betyder något för människor när det kommit till en gräns. Den gränsen är nådd och passerad för många.
I storstäderna är det nära till andra hus och grannar, men nästan alla har samma problem. Brist på värme, mat och något att tillaga maten på.
En del gamla och sjuka har dött på grund av brist på vatten, mat och sjukvård. Fortfarande kämpar sjukvårdspersonalen på med allt mer bristande resurser i mörka och kalla sjukhus när dieseln tagit slut och nödaggregaten stannat.

Slut på Scenariot!

Risk för en liknande storm

Att det skulle kunna komma en snöstorm av den styrka som jag ovan beskrivit är inte troligt. Men det är inte omöjligt. Jag skulle säga 1 gång på 1000 år. Det behövs varmt vatten för att få dessa oerhörda mängderna med snö och orkanvindar. Men i så fall lär det inte vara -10 eller kallare. Att det dessutom ska drabba ett sådant stort område samtidigt och dessutom ligga kvar är inte heller troligt.
1926 uppmätte man 327cm snö i Kopparåsen, nordväst om Kiruna. Vintern 1966-67 drabbades ångermanlandskusten av en snöstorm där man uppmätte 190cm snö.
Med början december 2009 och 4 månader framåt drabbades Sverige av återkommande kraftiga snöfall vilket gav snörekord på många håll.

Jag har dragit detta till sin spets för att det ska finnas fler problem att ta tag i.

I många andra länder får man enorma mängder snö varje vinter. En av dom snörikaste platserna är i norra Japan. Fuktig luft från havet som träffar kall mark, ungefär som jag beskrivit atlantens fuktiga luft som träffar västkusten. Det innebär att snöfallen är enorma, i alla fall med svenska mått.

17 meter snö ser ut så här.tateyama

Uteblivna transporter

Om alla transporter stannar kommer inga fler varor till vårat ”just in time” samhälle. Vid en extremt kraftig snöstorm stannar givetvis alla transporter. Dessutom går det inte att ta sig till köpladorna som ligger en bra bit utanför städerna där folk bor.

2011 gav åkeriföretagen ut en rapport som beskrev vad som skulle ända om lastbilarna slutade att rulla. Rapporten finns inte längre kvar på deras hemsida men det här är en sammanfattning på vad som stod att läsa i rapporten.
Om transporterna tvärstannar och inga lastbilar rullar så händer följande:

Dag 1
• Mjölk och färskt bröd tar slut
• Morgontidningen uteblir för många
• Sjukvården får brist på rena textilier
• Avfallshanteringen blir problem inom sjukvården
• Brev och paket kan inte skickas
• Brist på vissa läkemedel på apoteket
• De flesta varorna i Systembolagets sortiment tar slut
• Värmeproduktionen upphör
• Industriproduktionen tvingas stänga
• Kommunens anläggningsarbeten stannar
• Äldreomsorgen får problem att ordna mat

Dag 2
• Apoteket stänger
• Färskvaror tar slut i livsmedelshandeln
• Brist på diesel på tankstationerna
• Restauranger får problem med sopor
• Risk för störningar i kollektivtrafiken

Dag 3
• Avloppsslam blir ett problem
• Mjölken kan inte längre tas om hand ute på gårdarna
• Brist på drivmedel börjar märkas på bensinstationerna
• Hotellgäster kan inte räkna med rena lakan
• Skolmaten består nu av rester och torrfoder
• Lärarna uppmanar barnen att ta med egen mat

Dag 4
• Allt drivmedel är slut på tankstationerna
• Busstrafiken ställs in
• Flygtrafiken ställs in
• Sopor på gatorna

Dag 5
• Dricksvattnet blir otjänligt
• Brist på livsmedel
• Många fordon får ställas i brist på drivmedel
• Hotellen stänger i brist på insatsvaror
• Skolmaten är nu helt slut
• Industriproduktionen står stilla

Det tar alltså 5 dagar innan vattnet i ledningarna är så smutsigt att det är fara för hälsan att dricka det. Att råka ut för en kraftig matförgiftning när transporterna slutat fungera är inte lyckosamt.

Vid en extremt kraftig snöstorm inträffar dag 5 betydligt tidigare eftersom strömförsörjningen kommer att fallera. Där det finns luftledningar faller den bort först, men även städer är beroende av luftledningar. Dom stora ledningsgatorna i Sverige kommer också att drabbas vid en hård och långvarig snöstorm. För att inte tala om kraftstationer som inte kan underhållas och vårat nödsystem är ofta beroende av olja som inte kan levereras.

Riskgranskning

  1. Bakgrund
    Bakgrunden för riskgranskningen är det scenario som jag skrivit ovan. Det är en snöstorm med ofantliga mängder snö och orkanvindar. Stormen pågår enligt detta scenario minst 2 veckor. Dom punkter som vi måste beakta efter ovanstående scenario är:
    -Strömavbrott, långvarigt
    -Omöjligt att transportera sig på normalt sätt.
    -Vattnet slås ut efter några dagar och förblir utslaget.
    -Matbutiker kommer att vara stängda hela stormens period.
    -Det blir i princip omöjligt att ta sig till sjukhus, om det behövs.
    -Värmen faller bort i bostaden och det är minst -10 grader ute.
  2. Slutsats

Ofta talar man i preppersammanhang om Bug Out. Man tar det viktigaste man har (givetvis förberett) och tar sig till en förutbestämd plats där man har bättre förutsättningar att klara sig.
Alternativet till Bug Out är Bug In. Hemmet är förberett för att klara sig en längre tid. Men i dom fallen handlar det nästan uteslutande om ett hus med vedeldning och eget vatten från en grävd brunn.
Inte som för oss, en lägenhet i en stad. Det blir med andra ord krångligare att förbereda sig, men inte på något sätt omöjligt.

Nedan följer ett antal punkter som måste justeras eller i alla fall ses över för att det ska fungera att klara sig utan hjälp från omvärlden i scenariot ovan.

  • Omöjligt att transportera Det här ställer allt på sin spets. Vi bor i en lägenhet och kommer att bli tvungna att stanna här. När det är orkan kommer sikten att endast vara någon meter. Dessutom kommer köldeffekten vid -10 grader att motsvara -40 när det blåser 36m/s. Enda sättet för oss att transportera oss någon längre sträcka vore med skidor. Vilket vår dotter knappast skulle orka, och jag har inga…skidor. Kortare sträckor kan man dock gå. Vi behöver se över behovet av skidor eller snöskor. Skidor är dock att föredra. Dessutom behövs någon form av tätslutande glasögon och kanske en mask eller huva.
    Kläder för att klara kyla har vi i alla fall. Fördelen med att gilla uteliv och faktiskt vara i fjällen någon gång ibland.
  • Omöjligt att ta sig till sjukhus eller att få hjälp vid behov. Man får räkna med att all utryckning kommer att vara omöjlig. Det gäller ambulans, polis och brandkår. Vi måste förbereda oss för att klara detta på egen hand.
    Livsnödvändiga läkemedel har vi inte ett behov av. Däremot måste vi ha läkemedel typ, antihistaminer, värktabletter, febernedsättande för att alltid klara oss i minst 4 veckor. Vi behöver också ha första förband mm för att klara andra skador.
  • Brandkåren kommer inte att kunna ta sig fram. Det här ser jag som det största hotet. Folk kommer att frysa och därför börja elda möbler och papper för att hålla värmen. Det kommer att bli eldsvådor, och med tanke på att våra grannar under oss saknar en del innanför pannbenet och dessutom kan vara pårökta är jag orolig. Dom lär ställa till ett kaos utan dess like.
    Vi har ett antal brandsläckare och brandfiltar. Dessutom har vi skyddsmasker som vi kan använda för att undvika rökgasförgiftning. Vi klarar således en brand i vår egen lägenhet, men frågan är vad vi ska göra om grannarna eldar upp sig?
  • Polis saknas redan idag i många områden och blir givetvis obefintliga vid en snöstorm. När telefonerna dessutom dör pga. strömavbrott blir det omöjligt att ringa efter hjälp (som ändå inte kommer). I det här fallet gäller det att kunna skydda sig själv och de sina, även att kunna hjälpa andra som behöver skyddas. Vad är det då för hotbilder som kan dyka upp?
    Till att börja med så kan folk som svälter göra vad som helst för att få tag på mat, vilket är naturligt. Om man har mat kan man bara dela med sig till en viss gräns innan man själv riskerar att svälta ihjäl. Vi behöver dels hålla en låg profil och i första hand dela med oss till släkten.
    Men vi behöver också kunna försvara oss vid behov. Vi har försvarsspray, yxa, kniv (avskräckande, slåss med kniv vill jag inte), slagträ för brännboll, hammare och en fjäderbatong (tillåten om man endast har den hemma, faller annars under knivlagen). Ett luftgevär med 6,35mm kaliber, kan göra rejäl skada på kort avstånd.
    Dock är det största problemet det mentala, inte utrustningen.
  • Matbrist lär bli vanligt hos många. Torrvaror måste tillagas och behöver således värme. Konserver riskerar att frysa om dom förvaras fel.
    Med andra ord behövs kök (gas eller sprit) samt massor av bränsle för att kunna laga till den torrmat vi har. Konserver måste lagras där vi befinner oss och kan hålla värmen. Sedan måste vi givetvis ha mat så att det räcker, i det här fallet minst 2 veckor. Vilket inte ska vara ett problem. Men vi måste se över vårat lager.
  • Vattnet kommer att stängas ner. Utan underhåll kommer vattensystemet att slås ut, om inte annat slutar det fungera när strömmen faller bort. Det kanske inte är ett jättestort problem med tanke på allt det frusna vatten i form av snö som finns runt oss. Men den som har smält snö till vatten vet vilka stora mängder snö som behövs för att få lite vatten, och dessutom är det energislukande. Bättre med vatten lagrat. Eller i alla fall tappa upp vatten när man ser att det är problem. Kärl behövs. Ledningar kan frysa sönder och skapa problem, men troligen kommer vattenledningarna att tömmas innan dess, i alla fall hos oss so bor högst upp.
  • Avloppen kommer också att sluta fungera. Kanske inte ett problem i vår lägenhet förutom att det kan frysa sönder en och annan ledning. Avloppen töms inte som färskvattenledningar gör. Avföring får samlas i påsar och förvaras på balkongen. Lämplig hink och påsar behövs.
  • Värmen faller bort. Det kan bero på ett strömavbrott men det skulle också kunna bero på att fjärrvärmen försvinner av någon annan anledning. Oavsett orsak så kommer det att bli kallt. I scenariot ovan var det -10 eller kallare i hela landet vilket gör att en bostad kyls ut ganska snabbt. Speciellt om det är ett flerbostadshus med några år på nacken, vilket vi bor i.
    Men här finns det två olika scenarion. Om värmen försvinner på grund av att fjärrvärmen slås ut så har vi fortfarande el. Vi har en el-fläkt stående som i alla fall kommer att ge plusgrader inomhus, även om den bara är på 2200w. Vi kan också hämta kupévärmaren från bilen. Något som blir extremt viktigt är att kunna tejpa för trasiga fönster. I annat fall kommer kylan, blåsten och snön snart ha gjort sitt för att man inte ska klara sig. Byggplast och massor med silvertejp.
  • Strömavbrott kommer att ske förr eller senare vid en storm av den magnituden. Det innebär att värmen försvinner och att vi inte kan använda el-fläkt för att hålla värmen. Inte heller har vi något ljus.
    Det kommer att bli mörkt och kallt.Värmen kan vi behålla hyfsat genom att vi har en fotogenvärmare som ger 2200w, den drar då 0,24 liter i timmen. Vi behöver alltså 80 liter bränsle för att klara 2 veckor med den brännaren. Det är en omöjlighet med nuvarande lagstiftning som endast tillåter 5 liter brännbar vätska i ett flerbostadshus.. Vi kommer att behöva hålla till i ett rum där vi hänger filtar över fönstren för att minska värmeförlusterna. Vi kan dessutom sätta upp ett tält i detta rum som vi fyller med filtar och sovsäckar.Ytterligare ett sätt att hålla värme är att elda ljus. Trots allt bildas det både värme och ljus när man eldar till exempel värmeljus. Ett värmeljus ger ungefär 35W, det är inte helt förkastligt, speciellt om man inte har något val. Inköp av fler värmeljus med andra ord.

    Men så finns det givetvis nackdelar. Det bildas koldioxid vid förbränning och om vi inte har koll på detta kan vi i förlängningen kvävas, i alla fall om förbränningen inte är fullständig och det bildas kolmonoxid.

    Äta mat och dricka vatten kan vi göra eftersom vi har flera friluftskök som går på sprit eller gas. Men återigen får vi problem med att vi inte kan lagra tillräckligt mycket bränsle utan måste vara sparsamma. Att smälta snö är dessutom mycket energikrävande. Men jag tror att vi kan klara oss hyfsat, i alla fall om vi har konserver som faktiskt innehåller en hel del vätska. Dom går också att äta kalla om vi bara förvarar konserverna över fryspunkten.

    Något som också blir ett problem vid ett strömavbrott är bristen på kommunikation. Redan vid början av stormen när alla inser att dom är instängda lär tele-systemet bli överbelastat. Detta gör det mycket svårt att nå andra.

    När det sedan blir strömavbrott kommer mobilmasterna bara att fungera från några timmar till något dygn. Det går dessutom inte att ladda telefonerna (även om vi har mobila laddare med solceller).
    Alternativet skulle vara någon form av  komradio.


Annonser