Etiketter

,

Pengarna eller livet!
2001-riots

Våldsamma kravaller rasar på gatorna. Butiker plundras och banker stormas av att desperata människor vill tömma sina konton. Regeringen avgår och presidenten flyr från presidentpalatset i en helikopter sedan en folkmobb försökt storma det.

I dag är det svårt att tänka sig att det här var verklighet i Argentina 2001, i vad som kallas den värsta nationella ekonomiska kraschen i modern tid.

Landet hade försökt undgå en hyperinflation genom att betala utgifter med lån som man sedan inte kunde betala tillbaka. Flera banker gick i konkurs och många argentinare förlorade sina besparingar över en natt.

Och Argentina är knappast ensamt om att ha upplevt en ekonomisk kollaps.
Tyskland, som just nu ter sig som Europas starka ekonomiska lok, har varit där två gånger under modern tid, efter de båda världskrigen.
Grekland har gått i konkurs sex gånger efter andra världskriget och räddas idag av medlemmarna i EU som går in med stora pengar för att hålla landet på fötter.

Oavsett bakgrunden till problemen, från stora krigsskulder som i Tysklands fall till dagens situation i till exempel Grekland, betyder en konkurs i praktiken att staten inte kan betala räntor och amorteringar på sina lån.

Normalt försöker då landet förhandla med långivarna, vanligtvis banker och andra finansinstitut. Problemet blir att ingen vill låna ut något mer till ett land som har hamnat i den situationen. Och om intäkterna inte räcker får man skära ner, antingen genom att höja skatterna eller genom att låta bli att betala pensioner, försvar eller andra utgifter.

Ett land i en sådan situation får helt enkelt rätta munnen efter matsäcken genom att höja pensionsåldern och sänka levnadsstandarden.

wikipedia finns det en lista på några länder som gått i konkurs, eller statsbankrutt som dom kallar det.

”Statsbankrutter har förekommit många gånger i historien, redan under antiken.
Under Filip II:s regenttid 1556-1598 gick Spanien i statsbankrutt fyra gånger.
I nyare tid har det bland annat inträffat i Frankrike (flera gånger under 1700-talet), under 1800-talet i Spanien (sju gånger), Österrike (fem gånger), Danmark (1813),Ryssland, Osmanska riket (1876), Portugal (1892), Grekland (1897) och i flera stater i Sydamerika.
Efter första världskriget följde en rad statsbankrutter, de första i Ryssland (1918) och Tyskland (1923). Tyskland hade ytterligare en statsbankrutt 1945 i samband med Andra världskrigets slut.
Under senaste åren har bland andra Ryssland (1998), Ecuador (1999), Argentina (2002) och Uruguay (2003) gått i statsbankrutt.
Grekland kan anses ha gått i statsbankrutt 2011 eftersom värdet på utställda statsobligationer har skrivits ner med 21%.”

Vad ska man göra som individ för att klara sig bättre vid en statskonkurs? 

Dom flesta har försäkrat sitt hem, sina fordon och sig själva. Men hur många har försäkrat sig för att klara ekonomiskt dåliga tider, väldigt få!
Nu pratar jag inte om att ta en försäkring mot arbetslöshet, jo, det finns faktiskt att teckna. Förutom den som fackföreningarna erbjuder.
Jag tänker på dom förberedelser man kan göra för att klara sig helskinnad ur en ekonomisk kris.

Dom goda nyheterna är att en statskonkurs inte är slutet för samhället. Dom länder som har gått igenom en sådan konkurs har återhämtat sig. Men det tar årtionden att komma tillbaka. Det syns tydligt på Argentina som gick i konkurs för 14 år sedan och fortfarande brottas med stora ekonomiska problem även om det värsta är över.

Ingen vet i dagsläget om Sverige kommer att drabbas av en statskonkurs men det finns en del oerhört mörka moln på himlen.

Vi är det näst mest belånade landet i världen och ökningstakten är den tredje högsta i världen. Staten Sverige har inte så höga lån totalt sett, men företag och framförallt medborgarna är oerhört överbelånade.

Men nu har även staten har börjat belåna sig kraftigt för att försöka lösa den kraftigt ökade migrationen. Migrationen är dessutom en kostnad som kommer att öka mycket år för år eftersom det tar i snitt 8 år för en invandrare att komma i jobb, 40 % kommer aldrig att få ett jobb utan kommer att leva på bidrag som staten i förlängningen måste bekosta.

Länderna med högst skuldsättning
Land Total skuldsättning 2014 (procent av BNP)
Japan 393%
Sverige 295%
Spanien 293%
Frankrike 288%
Italien 272%
Storbritannien 271%
Kanada 267%
Schweiz 245%
USA 239%
Kina 235%

Källa: Bank of International Settlements

I listan ovan saknas Grekland och Brasilien som ofta utpekas som länder med extremt dålig ekonomi. Där sitter staten med svarte petter, här sitter husägare och bostadsrättsägare med svarte petter. Något man måste komma ihåg är att lånen avskrivs inte om finansinsitutet (banken) går i konkurs. Det är en fordran som konkursförvaltaren kan sälja till hugade spekulanter.

Vad händer vid en statskonkurs?

Vi vet inte exakt vad som skulle hända i Sverige men det går att dra en del slutsatser på vad som händer i andra länder.
Till att börja med så måste något trigga denna konkurs. Som jag visade ovan är vi extremt överbelånade och något som inte är helt otroligt är att bostadsbubblan spricker, det har hänt förr (1990) och kommer troligen att hända igen (ingenting växer till himlen). Skillnaden är att idag är fallhöjden mycket högre.

Vid en bostadskrasch kommer ett antal banker att få stora problem. Ett antal, om inte alla kommer att gå i konkurs.
Staten kommer att gå in och försöka rädda situationen genom att trycka in pengar i systemet för att rädda bankerna. Frågan är om staten kommer att ha dom finansiella musklerna som behövs, jag tror inte det.

Med en bostadsbubbla som spricker lär det följa en rasande börs, högre arbetslöshet (eftersom folk behöver pengar till annat) och eventuellt ett kaos utan dess like när folk förlorar allt dom äger och har. Det finns en statlig garanti på 100 000 euro i sparkapital för privatpersoner, men frågan är vad som händer om staten går i konkurs?
Staten kommer att behöva dra ned på allt. Pensioner sänks, bidrag sänks eller försvinner, statligt anställda sparkas, underhåll på vägar och järnvägar stoppas, you name it!

Det man kan lära sig från andra länder har varit att staten eller banker (med statens goda minne) har beslagtagit folks tillgångar för att rädda sig själva.
Kreditkort/ bankkort slutar fungera när bankerna inte längre kan finansiera sig själva och inte kan stå som säkerhet vid betalningar. Tillgången på fysiska pengar är ytterst begränsad. Bankomater kommer troligtvis att stänga redan dag ett när dom är tömda.
Detta i ett land där man gjort sitt bästa för att avskaffa kontanter.

Den värsta tiden i en oplanerad ekonomisk kollaps baserat på bla Argentina (Grekland gick inte riktigt i konkurs, bara nästan) är dom första veckorna.
Tomma butikshyllor och bränslebrist kommer troligen att leda till varierande grad av upplopp och en ökad brottslighet.
Speciellt i storstäderna kan det bli riktigt otäckt. Speciellt när folk börjar söka sig runt efter mat och andra saker man behöver för sin överlevnad.

En erfarenhet är att den svarta marknaden blomstrar under sådana förhållanden. Dom som inte har kontanter måste förlita sig på byteshandel för nästan allt, men livet går vidare och tjänster och varor handlas om än mindre effektivt än tidigare.
I alla fall tills läget stabiliserats och pengar återigen finns tillgängliga.

Hur långt ett kaotiskt tillstånd håller i sig vet jag inte, men i Grekland blev det bättre ganska snart. Argentina har som jag sagt tidigare inte kommit tillbaka till det läge dom hade innan krisen och dom kraschade 2001.
Men en gissning är att affärer kan ha dåligt med varor upp till 6 månader efter en ekonomisk kollaps. Det beror framförallt på vår omvärld.
Är det bara Sverige som havererar kommer hjälpen ganska så snart, är problemen spridda kommer det att ta tid.

Med detta i åtanke så följer här en lista över viktiga förberedelser viktigast överst:

Vatten. Om du är beroende av kommunalt vatten, vad ska du göra om det blir en brist på reservdelar och vattnet stängs av i 2 veckor? Du bör helst förbereda dig för att ha minst en liter vatten per person och dag i minst två veckor, helst fyra. Du bör också köpa en vattenfilter för att rena ytterligare vatten. Här finns det en uppsjö av olika filter att välja på, jag skrev lite om vattenfilter här.

Mat. Under de inledande dagarna och veckorna av krisen, är en stormarknad den sista platsen du eller din familj vill vara på. Här kommer det att samlas människor som just insett att deras matförråd är tömda. Det är också ett av dom ställen där upplopp brukar starta. Med andra ord se till att ha mat hemma som räcker minst några veckor.
En av dom billigaste matvarorna är vitt ris, det går också att lagra länge under rätt förutsättningar. Konserver är dock att föredra eftersom den maten går att äta direkt ur burken utan tillagning, konserver innehåller också vätska. Torkad mat inklusive frystorkat behöver vatten och värme för att tillagas. Detta är något man helst vill hushålla med.
Med detta sagt lär det dock finnas mat tillgängligt vilket alltid har varit fallet i andra länder, dock med rejäla prishöjningar som följd. I Argentina steg matpriserna med minst 200%.

Värme. En ekonomisk kollaps behöver inte ske i juni. Den kan lika väl drabba oss i december med hela den kalla vintern kvar. Om vi skulle få en rejäl krasch kan det faktiskt bli så att värme och eltillförsel uteblir. Det här är viktigt att ha i åtanke. Att ha ett alternativt sätt att värma upp sin bostad, eller ett annat ställe att flytta till som går att värma upp med till exempel ved.

Mediciner. Om du är beroende av receptbelagda läkemedel är det extremt viktigt att alltid ha ett lager för att klara den första tidens bortfall av leveranser. Det är också vettigt att ha ett grundläggande förråd av värktabletter, antihistaminer (mot allergischock) och vitaminer. Du behöver också ha minst en vettig förstahjälpenlåda/ väska hemma. Om det är möjligt är det en fördel att ha antibiotika hemma, men då bör man också ha kunskapen vad den hjälper mot.

Sanitära förnödenheter. En av de viktigaste sakerna vi tar för givet, bortsett från mat och vatten, är sanitet. Kontrollera att du har en rejält lager av tvål, tvättmedel och diskmedel till hands. Du kommer också att vilja ha ett tillräckliga förråd av toalettpapper, våtservetter, pappershanddukar, soppåsar, och hygienprodukter för kvinnor.

Sysselsättning. Det bästa skyddet mot hyperinflation är din egen intjäningsförmåga. När en mycket hög inflation tar ut sin rätt och en ekonomisk kollaps närmar sig kommer dom utan fasta inkomster som pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna att påverkas negativt eftersom deras köpkraft kommer att minska kraftigt samtidigt som besparingar och pensionskonton snabbt förlorar i värde.
Tack och lov, kommer dom flesta människorna som lyckats förbli anställda kunna minimera förlusten av sin köpkraft eftersom arbetsgivarna kommer att pressas att höja lönerna för att tillåta sina anställda att hålla jämna steg med stigande konsumentpriser. Så håll dina kunskaper levande och var anställningsbar.

Bytesobjekt. När vår nationella valuta förlorar sitt värde och dom normala försörjningskedjorna havererar övergår den lokala ekonomin till den svarta marknaden. Den enda skillnaden är att istället för att använda betalkortet, kommer folk börja handla med bytestjänster eller ren byteshandel. Ädelmetaller som guld och silver har alltid ett värde. Andra beprövade alternativ för byteshandel under tider av ekonomisk nöd inkluderar: whiskey och annan alkohol, kaffe, cigaretter, choklad, salt, batterier, vapen och ammunition.

riote

Försvar. I nutid när brottsligheten faktiskt är låg tar det inte alltför lång tid för polisen att anlända vid ett larm, i alla fall om man bor i en storstad. Du kan tyvärr räkna med att om ekonomin kollapsar kommer den lokala polisen att vara timmar bort. Det beror på att de kommer att bli överhopade av jobb när brottsligheten skjuter i luften.
Efter att Argentinas ekonomi kollapsade 2001, steg brottsligheten kraftigt. Våldtäkter ökade med 165%, bilstölder ökade 248%, rån ökade 4159%, grova övergrepp ökade 5597%, och inbrott ökat med otroliga 512100% (!).
Det här är allvarliga saker. Så mer än någonsin, att skydda ditt hem, familj, och dig själv kommer att bli ditt ansvar.
Dom som garanterat kommer att ha tillgång till vapen kommer att vara brottslingar. Regeringen försöker komma åt den ökade användningen av vapen bland brottslingar i dag. Men dom gör det genom att gå på jägare och sportskyttar, statistiskt används aldrig dessa vapen vid brott, det är insmugglade vapen som används. Men det gör att legala vapen minskar men illegala ökar, motsatsen till vad politikerna önskade.
Nu vill eller kan inte alla äga eller hantera skjutvapen. Men det man bör göra är att undvika dom värst utsatta områdena och åtminstone ha någonting att försvara sig med. Det finns försvarsprejer som inte klassas som vapen. Överfallsalarm är också något som kan störa en brottsling.
I Argentina gick det bara några veckor från att folk pratade om hur dom skulle få tag på mat och rent vatten till att prata om vapen och ammunition.

Lån med långsiktig fast ränta. Om det blir en krasch med hyperinlation som följd kommer höga lån att betalas av med inflationen.
Problemet med hyperinflation är att det också skapar extremt hög arbetslöshet. Har finansinstitut gått i konkurs tillsammans med staten kommer lånen troligtvis att säljas. Kan man då inte betala med den troligtvis skenande räntan som följer på hyperinflation, kommer dom nya ägarna till lånen att ta det man äger och har, det som är kvar av lånen lär bestå.
Det är alltid bättre att vara lånefri.

Rikedomars förintande En av de mest förödande effekterna av hyperinflation är förintelse av rikedom byggts upp under långa tidsperioder i spar- och placeringskonton. Sparande som noggrant byggts upp under 30 eller 40 år blivit praktiskt taget värdelösa på kort tid och det finns inget praktiskt sätt att återhämta sig från en sådan förödande förlust. Till skillnad från valutor, förlorar ädelmetaller aldrig helt sin köpkraft. Vilket är anledningen till många experter rekommenderar att hålla någonstans mellan 10% och 30% av din nettoförmögenhet (exklusive din bostad) i fysiskt guld och silver som en hedge mot ekonomisk osäkerhet.
Men man måste också tänka på att man kan inte äta guld!
En person som upplevde inbördeskrigets Jugoslavien berättade att guld var bra, men efter ett tag var man beredd på att byta guldet mot en rulle toalettpapper.

Jose Garcia, en person som överlevde kollapsen av den Mexikanska valutan Peso för många år sedan. Han lämnade följande kommentar i ett blogginlägg om kollapsen i Venezuela:

”Jag har upplevt ett par otäcka valutadevalveringar i Mexiko. Trots att köpkraften hos valutan har gått ned med 50%, var kontanter fortfarande eftertraktade, dollar ännu mer. Byteshandel blev bara en del av lösningen. Kontanter i sin devalverade tillstånd var fortfarande det som gällde på gatan. Priserna gick bara upp så dom blev värda mindre, men dom funkade fortfarande att handla med. Utöver grundläggande förberedelser, skulle jag föreslå att man förvarar en del utländska pengar hemma”

En bloggare som bodde i Argentina när det hela brakade lös är Surviving in Argentina. Det är en läsvärd blogg med många bra inlägg. Den är dessutom på engelska vilket är en fördel för mig som inte är speciellt bra på spanska.

Tillägg,

Invandring. Jag tog upp kostnaderna för invandringen i Sverige. Det är nästan en ”svart svan”, alltså något oförutsett som ställer all planering på sin ända.
Vi vet idag att kostnaderna skenar för migration och integration. Senaste uppgifterna var 43 miljarder för 2015, men migrationsverket behöver mycket mer. Till  detta kommer kostnaderna när kommunerna tar över hanteringen i form av bostadsbidrag osv. Det tar i snitt 8 år för en flykting att få ett jobb och dom jobben brukar vara dåligt betalda och ger således lite skattepengar tillbaka. Efter 15 år har 60% fått jobb. 40% får aldrig ett jobb.
Just nu anländer det mer än 1000 flyktingar varje dag, alltså minst 365 000 på årsbasis. Detta ska tillföras ett migrationsverk som nått sin maxkapacitet för länge sedan.

Bostäder finns inte för alla som kommer utan det måste byggas nytt. Sedan tillkommer kostnader för kompetenta SFI-lärare, grundskolelärare, gymnasielärare, sjuksköterskor, läkare, tandläkare, psykologer, poliser, skolor, gymnasier, vårdcentraler, sjukhus, folktandvård, vattenverk, avloppsverk, mobiltelefoni, vägar, polisstationer, tingsrätter, värmecentraler, kärnkraftverk mm som 100 000-tals personer kommer behöva om de ska bo i Sverige.

Det finns inte några stora möjligheter att Sverige ska klara av detta. Att vi ska gå i ”konkurs” kanske inte är så troligt, men närmare än vi är idag, har vi nog inte varit tidigare.
Annonser